söndag 10 januari 2010

Vilken natt...

Gårdagskvällen började helt perfekt. Jag och Sara bytte sjukstugor mot lite ny miljö och träffades på Götgatsbacken på söder för några glas vin och en massa prat. Vid tolvtiden kastade jag ett öga på mobilen och såg att Peter hade ringt flera gånger. Ringde upp och hör Peter säga att vi måste åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus eftersom Viggo har svårt att andas! Jag slängde mig direkt in i en taxi och hinner tänka alldeles för mycket hemska tankar medan jag försöker snabba på chauffören som krypkör känns det som. När jag kommer hem mår Viggo bättre. Han hade vaknat och varit jätterosslig och haft svårt att få luft. Peter hade ringt sjukvårdsupplysningen och där hade de sagt att det troligtvis var krupp och att vi skulle in till sjukhuset för att ge honom medicin. När vi väl kom till sjukhuset tyckte de att Viggo lät så pass bra att han inte behövde medicin för tillfället och vi åkte hem. Under natten har vi vakat över lillfis så ingen av oss har väl sovit något vidare. Viggo har vaknat, rosslat, fått panik och gråtit några gånger under natten och i morse var det nästan sämre än i natt. Nu verkar det dock vara bättre igen så jag hoppas att han får sova i natt!
Vi borde kanske ha anat oråd när vår annars så vilda busprick helt plötsligt var världens mysigaste unge under dagen- låg och mös i knäet och var alldeles lugn... Detta är första gången som Viggo är rikigt sjuk och usch vad oroliga vi har varit! Personalen på sjukhuset fick intyga för mig flera gånger att krupp inte var dödligt och att Viggo skulle bli bra. Hispig? Jajamen. Men han är ju den finaste som finns och inget får hända honom!

5 kommentarer:

josse sa...

Fy vet precis hur du känner nu. vår son fick krupp för ett tag sen så han behövde medecin i flera dagar innan de blev bra å man sov inte en blund! Hemskt, men det är som sagt inget farligt. hostan låter 10 gr värre än den är. Men så synd om de små när det blir så där jobbigt.

tips som du säkert redan hört. Frisk luft, sitta och sova. sätt på duchen med het vatten så det blir ånga i badrummet, det öppnar upp o hjälper med andningen! och en lugn mamma! hoppas han blir frisk snart!

Milos mamma sa...

Åh, vad hemskt ni måste ha haft det, jag förstår precis den där oron. De få gångerna Milo har varit sjuk har jag varit alldeles utom mig och totalt hispig och tänkt det värsta. För ett par veckor sedan klämde han nästan av fingret och då höll jag seriöst på att tuppa av själv.
Hoppas verkligen Viggo piggar på sig snart!
Många kramar från Madde & Milo

Mia sa...

usch vad hemskt det är när ens barn blir drabbade av något sådant. skönt att det gick över, jag hade också fått panik :o hoppas ni mår bra nu iaf. kram mia

Tessan sa...

Men fy, det lät inge roligt. Förstår att ni varit jätte oroliga!! Själv kan jag knappt sova om tjejerna bara är förkylda...
Hoppas han kurerar sig och blir frisk snart. Pussa honom från mig!

Jag saknar er, hoppas det inte dröjer länge innan vi ses igen.
Puss å kram

Jenny sa...

Tack för er omtanke! Det är ju som ni säger så jobbigt att se sitt barn må så dåligt och inte kunna göra något. Hade gett allt för att kunna byta med honom. Det är ju jobbigt också när han är så liten och man liksom inte kan förklara för honom att det kommer bli bättre osv. Nu verkar det dock gå åt rätt håll iaf!
Kramar till er

Tessan- Saknar er också. MASSOR!