Igår eftermiddag kom vi fram till Viggos mormor och morfar efter en aktiv (i brist på andra adjektiv) eftermiddag. Jag skulle vilja ge mig själv titeln power mom. Ja, inte på samma sätt som Sara kanske som numer jobbar heltid men ändå lyckas ta emot oss på finmiddag en timme efter hon slutat jobbet (underbara Sara!). Men däremot genom att lyckas ta mig fram ensam med energisk bebis och mer packning än resandefolket. Som vanligt var jag sent ute till tåget och pga av felande hissar fick jag ta vagn och väskor i rulltrapporna- ett konststycke utan dess like. Lyckades även köpa mig en dricka på Pressbyrån trots arga blickar och grymtningar för att jag spärrade av halva butiken och kunde på något sätt lyckas ta mig in på tåget med all packning. Viggo hann utforska och pussa på alla fönster innan han somnade och sov nästan hela vägen. Att komma av tåget var den största utmaningen eftersom Viggo vägrade vara någon annanstans än i famnen men efter MYCKET om och men var hans trötta mamma och han själv på perrongen med all (!) packning. Nu får vi vila i fem dagar innan det är dags igen.
Härligt är det i alla fall att vara här och Viggo har redan hunnit bli bortskämd av sina morföräldrar.
2 kommentarer:
Vad kul att komma iväg på en lite tripp! Nä, ni är ju inte direkt kända för att ha med er lite packning hahaha ;o)
Men supermamma som du är, så fixar du ju det galant!!
Hoppas ni får härliga dagar nere i Götet! Pussa Viggo och hälsa din familj från mig!
Kram
Way to go! Bra gjort, jag är imponerad, för jag vågar inte ens åka bil ensam med Milo, ännu mindre åka tåg med packning. Men jag är en riktig vekling jag ;)
Hur som helst, riktigt bra gjort =)
Skicka en kommentar