Man vet att man är småbarnsförälder när...

... man längtar efter att få berätta för sin kärlek om bajskorven som barnet idag, på eget initiativ, lyckades lägga i toan.

Sovsvårigheter

Medan Peter är inne i stan och svensexar en kompis så har resten av familjen varit på kalas eftersom Peters mosters man Bertil fyller 80 idag. Viggo trivs som fisken då det är mycket folk och gick runt och minglade och assisterade Bertil vid paketöppnandet. Han fick också äran att leka med sin 6-årige syssling Laban, en ny idol kan man väl säga och det var inte frivilligt han satte sig i bilen för att åka hem.

Vi tampas för övrigt fortfarande med nattandet av Viggo. Herregud vad han är envis den killen! När jag desperat googlar "sovkurer" på nätet så ser jag att det brukar ta ett par-tre nätter innan treåringen "ger upp" men här är vi inne på andra veckan nu. Fortfarande är han inte ledsen utan springer upp ur sängen och gapskrattar och busar. Efter en timme så övergår det till ilska och ilsketårar (tyvärr nästan från mig också...). Just nu har farfar fått ta över, det verkar han inte tycka är lika kul men han trotsar en stund då också. Jag önskar så att jag fick byta bort godnattstunder med förhandling, fjäsk, hot, tårar och frustration mot våra gamla mysiga nattningsstunder och barnfria kvällar men än så länge känns det inte som att de är inom räckhåll. Har ni några tips är ni mer än välkomna att dela med er av dem. 

En liten bit av Jämtland

Jag ska sluta klaga på vädret här uppe (och undviker väderrapporterna från övriga landet). Man åker trots allt inte till Jämtland på sommaren för att fixa snyggaste brännan. Däremot vinner Jämtland stort mot Stockholm vad gäller andra saker, naturupplevelser till exempel. Jag förstår att jämtarna är stolta och patriotiska för vad vackert det är överallt och allt är så lättillgängligt! Häromdagen åkte vi bara nån mil bort från Peters föräldrar till en fäbodvall (Östnårsbuan för er som har vägarna förbi) som under somrarna säljer kolbulle (en slags fläskpannkaka som gräddas över öppen eld). Man kan också titta på djuren som delvis går fritt. När jag skulle äta hade jag en liten killing till bords. Han låg och vilade och njöt av all uppmärksamhet och kel han fick. Viggo gillade såklart både kolbullen och djuren. Vi var där med Peters bror med familj förra året men i år blev det med farmor och farfar istället. Hursomhelst tror jag att ett årligt besök där får bli en tradition.

Viggopiggo och jag med varsin kolbulle

Liv fick ingen kolbulle men var lika glad ändå

Fiskelycka

I förrgår lyckades vi få en riktigt fin sommardag här uppe och passade på att packa matsäck och åka till svärföräldrarnas stuga vid sjön. De har renoverat en massa där sedan senast och om det var mysigt innan så var det riktigt fint nu! Viggo provade fiskelyckan från bryggan och det gick nog rätt bra. Killarna åkte sedan vidare till lite fisketätare vatten och fick bland annat en gädda. En krumelur som Viggo var betydligt mer kompis med än jag (usch vad äckliga dom är). "Inte göra så" sa Viggo när farfar skulle låta gäddan somna in. Ja, det är ju svårt det där att förklara; vissa djur får man döda, men inte andra...

 Pappa lär ut fiskekonsten...

 Score!

Igår åkte vi in till Östersund (Peters föräldrar bor 6 mil utanför), fikade hos några fina vänner och grillade middag hos några andra. Turen gick sedan tillbaka för att lägga barn varpå jag skjutsade in Peter på krogstråket och hämtade honom igen senare på natten, ett himlans körande fram och tillbaks med andra ord. En tanke vi hade var att vi båda skulle varit inne men med ett barn som tampas med det där efterhängsna treårstrotset och vägrar sova plus ett annat som är så mammigt och tuttigt (flaska är fortfarande ingen favorit) så var det inget alternativ tyvärr. Vi får vänta några månader tills allt är lite lugnare för dom små innan jag och Peter kan hitta på nåt tillsammans själva.

Möhippa

Vi är i Östersund igen, kom upp i fredags kväll. Igår var det möhippa för en fin vän. Eftersom Livisen fortfarande inte vill ha tutten utom synhåll en längre stund så kunde jag inte vara med hela dagen utan anslöt på eftermiddagen. Peter och Liv skjutsade in mig till stan och efter amning åkte de till en kompis. Det hann bli ytterligare vätskekontroller innan de åkte hemåt. När Liv hade somnat för natten åkte Peter in igen för att träffa vänner och köra mig hem. Jag hade en toppenkväll även om det årliga krogstråket faktiskt känns lite tråkigare för varje år som går. Och Liv hade såklart klarat sig bara fint tack vare farmors trygga famn.

Men vem är det här?

Nej han har inte påssjuka eller nån annan märklig sjukdom. Ni förstår, det här är Viggos fotomin. Den är helt och hållet Peters skapelse som har bett honom flina upp sig när det är dags för fotografering. Varje gång kameran åker fram förvrids Viggos vackra ansikte till det här. Fadern har försökt att arbeta bort från detta och till något mer naturligt men det verkar dömt att misslyckas. Viggo är nöjd med sitt "blue steel". Får se hur nöjd han är vid skolfotograferingen i 9:an sen.

Mys

Viggo är en kärleksfull far. Han och hans bebis Lykke har badat och har en liten mysstund. Lykke var namnet vi nästan döpte Liv till och Viggos favoritnamn. Därför var det givet att hans bebis fick heta det. Sen att det är en pojkbebis är helt ovidkommande. "Lilla Lykkislykkislykkis" gullar han, för Lykke fryser och är lite gnällig.

Stor

Vi har sedan en tid tillbaka pottränat Viggo och det har väl gått helt ok. Häromveckan sa han helt plötsligt "tycker inte om pottan mera" och så var det toan som gällde istället. Han funkar lite så; att han bestämmer sig för nåt och sedan håller fast vid det oavsett vad. Bara man har honom på sin sida är han alltså världens smidigaste kille. Igår bestämde han sig mycket bestämt för att han inte skulle ha nattblöja längre. Eftersom vi helt enkelt inte orkade ta ytterligare en konflikt under gårdagkvällens kaos fick han som han ville. Det bunkrades upp med både kisslakan och extralakan eftersom jag visste hur morgonblöjorna brukar vara men i morse kunde vi konstatera att det var helt i onödan- torrt! Duktiga, duktiga Viggo! Som vanligt, har man bestämt sig så har man.

Vi trodde vi visste...

Vi har ibland slängt oss med "Oj, vilket treårstrots" när Viggo varit lite tvärtemot. Little did we know... Hej och välkommen riktiga treårstrotset! Jag och Peter satt hålögda och tomma på energi igår kväll/natt efter att ha handskats med vår son. Vi har liksom slut på föräldratrix. Viggo vägrar fortfarande sova och kör hela registret; mellan 20.30 och 22 sprang han ut säkert 30 ggr från sitt rum och bara gapskrattade när vi fångade in honom. När vi förklarade vikten av att sova tittade han åt ett annat håll och klickade med tungan. När vi var klara med utläggningen himlade han med ögonen och sa "va? vadå?". Som sagt- ett smakprov på tonårstiden. Vi förstår ju att det säkert har att göra med att han slutat med napp men jag hoppas att det försvinner successivt tillsammans med saknaden...

Pannkakstårta

Vi har läst Pettson och pannkakstårtan och efter det var ju lunchönskemålet självklart. Det är tur att han inte vet hur en pannkakstårta ser ut och han är supernöjd.

Napp-rehab

Tredje dagen utan napp och vi har fått ett smakprov på vad som komma skall i tonåren... Vid vilan idag (som var ytterst välbehövlig efter endast 8 timmars nattsömn) blev han helt galen. Efter att ha gråtskrikit efter napparna fick både kudden och nallen sig en riktig omgång. Täcke kastades, garderobsdörrar drämdes igen medan han skrek ut sin frustration. Vi försökte allt; ligga bredvid, sitta bredvid, sagor, säga till på skarpen, försöka att förklara pedagogiskt varför man måste vila men icke. Efter en timmes kämpande är han nu uppe. Hoppas på bättre lycka ikväll och att av-nappningen har nått sin kulmen idag. Jag tänker på krispsykologin för det är väl i högsta grad en kris han har. Min analys är att han är i reaktionsfasen nu då han förstått vad som hänt och är arg, irriterad och ledsen. Mot bearbetningsfasen och bättre tider :).

Lådbilslandet

Igår åkte vi på utflykt med Viggo till lådbilslandet i Nykvarn utanför Stockholm. Ett helt fantastiskt ställe där barnen bland annat får köra alla möjliga slags fordion i lådbilsform med små motorer. Med facit i hand var det dock lite dålig tajming. Viggo har varit jätteduktig med att vara utan nappen men det är kämpigt för honom. Han frågar efter den ibland men rättar sig själv direkt med "neeeej, fiskarna har nappen. Just det...". Det vi märkt är att han blivit mer mammig och lite mer lättstött och gnällig. "Jättesvårt att sova" säger han när det är vila och vill att man sitter hos honom, lilla älskling. Viggo som är försiktig i vanliga fall när det gäller att prova nya fysiska grejer vägrade helt att åka något fordon alls efter en halvminuts traktorfärd som tydligen var lite läskig. Det var desto roligare att titta på Axel som åkte för fulla muggar. Det bästa enligt Viggo var istället att åka flotte och hålla utkik efter sjörövarskatter.

Trots många tårar och darr på läppen ville Viggo inte åka hem. Ett gott betyg så det blir nog ett till besök innan sommaren är slut ändå. En dag då man inte längtar så mycket efter nappen utan kan koncentrera sig på att ha kul istället.

Åker flotte med pappa

Pyssligt

Vad gör man när det är konstigt och opålitligt väder ute? Sitter inne och pysslar såklart! Liv har inte fått sitt rum ännu, det är bara en massa skrot därinne än så länge men inom kort kommer det att bli ett litet prinsessrum. Jag har svårt att tygla mig själv när det gäller det där med prinsesseriet. Men jag ser det som att om jag bara får gå all-in på det rosa och puttenuttiga nu så kanske jag tröttnar innan min dotter själv förvandlas till en prinsessbakelse. Hur som helst googlade jag fram den perfekta lampan till henne häromdagen och idag har denna tillverkats. Slutresultatet blev faktiskt över förväntan. Allt som behövdes var:
- En rislampa (min var 30 cm i diameter)
- Ett gäng servetter (mina var puderrosa från IKEA)
- Tråd
- Limpistol
Jag började med att göra servettpioner, närmare bestämt 30 st och limmande sedan på dem på lampan. Resultatet blev en fluffig lampa som ger ett alldeles lagom ljus till en kostnad av typ 50 kr.
Jag är lite sugen på att ge mig på att göra en stor vit till sovrummet också...

Pyssel pyssel

Färdig! Den är lite ljusare rosa i verkligheten

Smärtsamt att bli stor

 En stor dag för Viggo men också smärtsam. Vi har sedan en tid tillbaka krattat för att det snart är dags att sluta med nappen. Idag var vi i leksaksaffären och Viggo suktade efter lego. Vi passade då på att förhandla med honom- ger man bort napparna får man lego istället. En bra deal tyckte Viggo som genast ville hem och packa ner dem. Sagt och gjort packades alla nappar ner i en påse för transport till djuraffären och fiskarna som skulle få dem. Napparna lämnades med ett kallblodigt "hejdå" men  det kom att bli betydligt mer känslosamt vid godnattet. Det var längesen vi hörde honom gråta så ledsamt, "låna bebisens!" bedjade han när han kom på att fiskarna hade hans. Vi erbjöd honom att ha sitt lego hos sig men han ville inte ens titta åt det, man riktigt såg hur han förbannade sig själv för det dåliga bytet. Tur var att vi länsat huset på alla nappar för annars hade antingen jag eller Peter gett honom en tror jag.  Det tog trots allt inte så lång tid innan han snyftade sig till sömns, förhoppningsvis går det lättare redan i morgon.

Hejdå napparna!

Och hallå där lego-Mack!

Fånigt

Jag får utslag av "hen"-diskussionen; låt pojkar och flickor få vara olika. Däremot tycker jag att vi som föräldrar kan uppmuntra våra barn att prova olika lekar och inte begränsa dem. Därför tycker jag att det är otroligt fånigt att det idag, 2012, står "girl's dream" på legot som Viggo köpte för de pengar han fått av farmor. Ett rosa bilcafe får man tydligen inte gilla om man är kille. Tur att Viggo inte kan läsa och förstår att han är helt fel ute.

Cirkus

Vägen upp till Östersund gick kanon men vägen tillbaks... My god vilken cirkus! Liv förde oLiv (hade lovat mig själv att inte missbruka det Göteborgsskämtet men igår var det verkligen på sin plats). Efter flera stopp vid vägrenar med platsbyten, vaggvisor och andra knep lugnade hon sig till slut. Inte till sin mors kärleksfulla sång, nej jag blev brädad av vår gamle vän Gummibjörnen. I krig, kärlek och barnutbrott är alla knep tillåtna.
Hur som helst har vi haft en himla trevlig långhelg och nu på hemmaplan är Viggo och leker med Lilly medan resten av familjen är i byggvaruhuset.

Feber i Östersund

Jag sitter hemma hos svärföräldrarna och har precis lagt kidsen. Peter inviger semestern med att svensexa en kompis genom att forsränna. Tror vi hade kunnat forsränna ute i trädgården idag för det är ett riktigt skitväder. Det var nära att vi fick strunta i att åka hit för Viggo fick från en sekund till en annan nästan 40 graders feber igår eftermiddag. En alvedon, lite mat, vår önskan och Viggos bedjan om att få åka gjorde dock att vi packade in oss i bilen ändå och åkte. Idag är febern lägre och humöret verkar det inte vara nåt fel på. Håller tummarna för friska barn och snyggt väder imorgon, det är väl inte att begära för mycket.

Är det sommar så är det

Igår åkte jag och barnen till badet. Inte en bil så långt ögat kunde nå på parkeringen. Jag spekulerade i om denna frånvaro kunde bero på algeblomning eller nåt annat trist som jag missat men orsaken visade sig vara att badtempen låg skrämmande nära nollan. Men är det juli så ska det baskemig badas, någonstans måste man ju bara bestämma sig för att det är sommar resonerade Viggo och traskade ut. Och där blev han kvar. Hans badkrokodil kastade också av honom vid ett tillfälle så han hamnade under vattnet men det var tydligen bara roligt. Han kunde efter det äventyret berätta precis hur fiskarna pratar för det hade han minsann hört. Igår kväll vid nattningen sa han; "först sova, sen bada, sen bada med krokodilen och sen ramla i vattnet och prata med fiskar", Så det är precis vad vi ska göra nu snart, borsett från att den där undervattensleken kanske blir lite mer uppstyrd. Och vi behöver ju inte slåss om bästa strandplatsen.

Ytterligare en vecka till handlingarna

Jaha ja, då var juni förbi och det är dags att speeda upp sommarens "att göra" om det ska hinnas med! Ja, alltså grilla, bada, sola, hinna tröttna på jordgubbar... Än så länge har vi inte riktigt gjort det där men å andra sidan är det inte riktig semester förrän nästa vecka då Peter också är hemma. Hursomhelst så har dagarna flugit förbi som vanligt. Med ett barn går tiden dubbelt så fort och det verkar som om farten på klockan fördubblas med varje barn för jäklar vad snabbt det går nu! Och här kommer en lika snabb resumé av veckan som gått. Jag var ute med mina fina kollegor. Liv hade skrikit tills hennes far trodde att hon skulle sluta andas, men lät mig som tur var sitta glatt ovetandes och njuta av god mat och trevligt sällis. En riktig mammagris den där. I fredags tog jag och Sara kidsen till stranden. Det blev inget bad men väl låtsasfiske och picknick. Det var med tårar vi lämnade stranden och Viggo skrek i bilen "Inte åka heeeeem! Älskar Axel!"

I helgen var vi hos våra grannar och Viggos bästa tjejpolare på underbar middag. Det blev inte sängdags för Viggo förrän efter 00 trots en massa lek och bus med kompisar. Och ja just det- igår hade vi våra eventuella blivande grannar på besök. Mycket trevligt. Och någonstans  där det funnits ett hål i schemat så har vi renoverat hemma så det är orsaken till bloggfrånvaro.

Viggo och Axel väntar tålmodigt på storgäddan