Dåligt med uppdatering men är det ledigt så är det. Julafton följde samma oslagbara schema som vanligt; lugnt och skönt, god mat, alldeles för mycket godis, Kalle, glada barn och jultomten. Till skillnad från förra gången kusinerna sågs så kändes det som om de nu hade lite mer utbyte av varandra. Viggo killade och klappade henne, gav henne saker och de bytte nappar (det måste väl ändå vara det tydligaste tecknet på barnkärlek; att bjuda på det käraste man har).
Jonna var tomte och tills att hon tog av sig skägget var hon en mycket skrämmande sådan ansåg Viggo som klamrade sig fast vid mig för allt han hade. När han mycket skeptiskt insåg att Jonna fanns där bakom gick han med bestämda steg fram och hämtade sina julklappar med ett tack. De första paketen öppnade han med glatt humör men efter ett tag blev det för mycket och han tackade vänligt men bestämt nej till fler klappar. Det är nackdelen när man varit snäll under året att paketen blir för många.
Kalle Anka med pappa
Första julbordet
Första paketet från Tomten Jonna.
Julklappsöppning
En av de bästa klapparna kom från moster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar