Antingen flyttar jag till Maldiverna eller så köper jag en bil. Jag ska villigt erkänna att jag många gånger sagt "vi behöööööver inte en till bil. Jag promenerar eller cyklar mer än gärna och till jobbet går det snabbast med pendeln". Jag stod inte bakom mina egna uttalanden idag.
För det första var jag tvungen att jobba lite längre och hade därför meddelat dagis att jag skulle hämta en halvtimme senare (bara där startade mitt dåliga samvete). Eftersom det tydligen var dags för vintereländet har cykeln tackat för sig efter att kedjan eller nåt frös fast (den ville inte rulla) och jag hade bestämt mig för att åka buss till dagis och promenera hem med Viggo därifrån under vintern. Eftersom det snöade var naturligtvis pendeltåget sent vilket gjorde att jag missade bussen till dagis (som går en gång i timmen). Där stod jag i snöSTORM utan vantar och mössa och bara längtade efter min unge som kändes helt utom räckhåll. Jag har aldrig svurit så mycket som jag gjorde (det kom kanske en tår av ilska också) när jag halkade upp för backarna i mina klackar med datorväskan. Peter sa efteråt "Du skulle behöva göra lumpen" när jag berättade att jag inte trodde att jag skulle överleva till dagis och att det var den värsta upplevelsen i mitt liv. Han har inte alltid taktkänsla min karl.
När jag väl kom fram efter en halvtimme senare mötte fröknarna mig med handdukar. Dessutom var Viggo ensam kvar på avdelningen stackarn, som om jag inte mådde tillräckligt dåligt.
Så ikväll kollar vi efter bilar. Det blir kanske en liten polo i 10 000-kronorsklassen som blir min kompis i vinter. Jag ville köpa en nu ikväll men Peter tyckte att det var att förhasta sig och att vi måste researcha lite först. Jag vet inte om det finns tid för det, jag kanske fryser ihjäl under morgondagen. Usch, hemska vinter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar