Nog förstod väl jag också innan jag blev mamma att kärleken till sitt barn skulle vara något speciellt, men det var svårt att föreställa sig hur det skulle vara. Jag fick en aning när Viggo föddes men trodde aldrig att den otroliga kärlek jag då kände kunde växa sig starkare. Men det gör den för varje dag som går, ju mer jag lär känna honom och ju fler sidor av sin underbara personlighet han visar. Ibland stannar jag upp och tittar på min lilla älskling där han sitter och busar med något och pratar för sig själv och då känner jag mig så otroligt lycklig, tänk att vi har lyckats göra ett sånt underverk! Fantastiska lilla Viggo.
2 kommentarer:
Vad söt han é!
Förstår precis vad du menar! Kärleken till ett barn är det största och den avsvalnar INTE! Älskar min tjej.
Skicka en kommentar