Det är precis vad jag har varje dag nu när jag är bannlyst från arbetsplatsen. Hur tar man död på dem? Började med rutinbesök hos barnmorskan. Klunsen växer fortfarande i rekordtakt visade det sig och hjärtat är starkt och fint.
Det var superfint väder ute och var laddad för en promis, men ryggen låste sig efter ett par hundra meter. Istället åkte jag hem, avverkade några gamla repriser på TV och tjuvkollade jobbmailen.
Fortfarande ett par timmar kvar tills jag får sällskap och det kryper i benen på mig.
Så här går det när man ska avgifta en arbetsnarkoman!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar