Plötsligt händer det- med 17 dgr kvar till nedsläpp är det dags att gå på föräldraledighet. Det har varit ett sjukt tempo senaste veckorna för att hinna klart så jag har inte hunnit känna efter men nu, när jag sitter på pendeln hem, känner jag faktiskt hur trött jag är och hur paj min rygg är. Välbehövlig ledighet alltså.
Min chef sa till mig igår att ta sovmorgon idag och gå hem vid lunch, men jag kom vid 7 och är på väg hem först nu. Svårt att slita mig från jobb och kollegor. Lämnade i alla fall datorn men telefon har jag med mig, ska försöka stänga av den...
Längtar efter att få tid att längta efter skruttan och fixa i ordning till henne utan stress. Om ett par veckor kommer jag ångra att jag sagt det, men jag hoppas att hon inte har tänkt komma tidigare än beräknat.
1 kommentar:
Herregud vad tiden går fort, ni är snart där. Så himla mysigt. Hoppas att du kan släppa arbetet och varva ner fort och njut av lite egentid och pyssel :) Kram
Skicka en kommentar