Jag visste att det gömde sig en myskille därinne! Med de gener Viggo har så trodde vi att vi skulle få en kille som älskar att kramas och mysa men icke. Han kommer gärna fram och vill sitta i knäet en stund och vila hos mig eller Peter efter intensivt lekande men det blir bara små mikrostunder då han gärna undersöker nåt spännande under tiden. Vi har funderat över om det kan vara så att vi överdoserat myset, han har kanske tröttnat på alla pussar och kramar. Men de senaste dagarna har han visat att han kan om han vill. Idag har han gått fram och gett mig flera kramar när jag har frågat om han vill ge mig det. Vilken underbar känsla! Dessutom har han skapat sig en egen myshörna dit han har dragit ner en massa täcken och kuddar som låg i en fåtölj. Där går han och slänger sig och mumsar ner sig och nöjt ligger och pratar och myser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar