måndag 24 augusti 2009
Älskade
Älskade lilla unge. Jag trodde aldrig att man kunde älska någon så mycket, jag känner så mycket kärlek till dig att det nästan går att ta på. Ditt leende gör det omöjligt att vara ledsen och att få slå upp ögonen till ditt morgonjoller gör det till en omöjlighet att vakna på fel sida. Jag är så otroligt tacksam för varje dag jag får dela med dig i din spännande värld där du upptäcker nya saker varje dag och jag ser med lycka hur du utvecklas till en egen liten personlighet. Världens finaste person. Jag kommer aldrig sluta fascineras av hur perfekt du är in i minsta detalj. Puss på dig min trollunge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Den lille korven va han är vacker, spelar nästan i samma liga som sin mor! Längtar efter er...snart kommer jag och pussar på er!
Puss på dig syster yster! Viggo längtar nästan lika mycket efter dig som jag. Och Peter behöver en lekkompis.
Åh, jag blir alldeles rörd när jag läser det du skriver. Man kan bara tänka sig känslan, men man kommer aldrig förstå innan man får hålla i sitt egna barn. Det måste vara en alldeles underbar känsla, som inte går att jämföra med någon annan kärlek.
Din ögonsten, Viggo, är så söt!
Nej, det är faktiskt en väldigt speciell känsla. Samtidigt blir det också jobbigt att tycka om någon så mycket för man blir ju orolig för allt!
Jag känner verkligen igen dina ord. Det är en helt obeskrivlig känsla man har till sina barn. Trodde heller inte att man kunde älska någon så mycket!!
Skicka en kommentar