I helgen var vi i Östersund för 3:e gången i sommar. Anledningen till allt flängande är att vi varit bjudna på två bröllop och därmed också en massa svensexor och möhippor. Det tråkiga var att bröllopen var på samma dag, samma tid. Med drygt 10 mils avstånd. Eftersom vi inte ville tacka nej till någon av dem och det i teorin fanns en möjlighet att kunna delta vid båda så planerade vi att göra just det konststycket; köra vigsel och middag på det ena och festen på det andra. Det visade sig såklart vara lättare sagt än gjort och vi blev kvar på det första. Jättevackert och jättetrevligt. Liv lämnades för första gången en längre stund, mer än 12 timmar och det hade gått bara fint. Jag trodde att det skulle bli plågsamt att inte amma och att jag skulle växa ur klänningen men det gick också bra även om jag fick köra pump-paus ett par gånger.
Min klänning var ju också en histora. Hade i god tid (ja, åtminstone för att vara mig) beställt en klänning på nätet med leverans till svärisarna. Iom att kroppen inte är sig själv riktigt ännu beställde jag både en i small och en i medium. Dock anlände bara den mindre som visade sig vara för liten runt bröstkorgen. Katastrofen uppdagades först lunchtid på fredagen, dagen innan bröllopet. I panik åkte jag till Svenstavik efter hjälp och halva byn engagerade sig i att skona bröllopsgästerna från en nakenchock. Inte en gång fick jag höra "oj då, det blir svårt att hinna lösa". Nej, tvärtom ordnade de allt- snabbt och helt perfekt. Hade aldrig hänt i Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar