5 månader

Liv har hunnit bli 5 månader och vi börjar verkligen lära känna henne ordentligt. Det är en väldans glad liten person som skrattar för det mesta men kan ändå säga ifrån när hon blir arg, till exempel då det inte händer tillräckligt mycket. Hon är en riktig mammagris som är hur nöjd som helst med att vara i andra famnar så länge jag är i närheten. Försvinner jag ur sikte skriker hon. Jag tror att det har att göra med att hon helammas och jag har därför börjat introducera gröt (riktigt gott), lite smakisar av morot (sådär gott) och ersättning som hon numer får innan varje tuttemål. Jag och Liv umgås rätt mycket på natten också då hon vaknar varannan timme ungefär från kl 2. Jag kommer ihåg att Viggo var likadan fram till att han fick eget rum. Då sov vi alla djupare och bättre så om ett par veckor är det dags för henne att flytta ut så får vi se hur det går. Hon är för övrigt lika stark som sin brorsa var. Ålar iväg efter leksaker och kan sysselsätta sig själv längre stunder på golvet och lyfter nästan upp sig på knäna. Roligast är ju klart Viggo som överröser henne med pussar och kramar. Enda gången hon skrattar högt är när han skojar med henne. Känns så fint att se den där syskonkärleken redan även om jag såklart förstår att det även kommer bli en del bråk och tårar dem emellan genom åren...

Söta, mumsiga Livisen vad vi tycker om dig!