På moln

Så sover jag numer. Vaknade före klockan helt utvilad! Igår kväll stod nämligen vår fantastiska säng där i sovrummet. Viggos bästis Maria ("Pia") var och såg till honom så att vi kunde passa på att dumpa de gamla madrasserna och sängramen på tippen samtidigt. Men säg den lycka som varar; när jag i mitt lyckorus skulle hjälpa till att ta isär sängramen lyckades jag tappa en långsida rakt över båda mina fötter. Att det gjorde ont är en grav underdrift (kunde inte prata på 10 minuter) och inatt förstod jag att allt inte riktigt är som det ska med särskilt den ena stortån, skulle tro att det är en spricka. Så nu sitter jag på tåget på väg till jobbet med en halv sko på och smider planer på hur jag på smidigast sätt tar mig till kontoret för att sedan få tag på kryckor. Otroligt irriterande.

Bland läderbögar och korsetter

Sitter på bussen hem till Stockholm efter en superhärlig kick off med mina underbara kollegor. Jag kan inte annat än älska mitt val av arbetsgivare när man varje år ser hur ALLA går all in på temat och i år var inget undantag. Mina fjäderögonfransar och hatt låg i lä kan man säga, i ett hav av allt från läderbögar till punkare. Nu längtar jag hem till mina fina och att få sova lite för det hanns inte med ordentligt.

Kick off!

Packar väskan för imorgon till lördag är det kick off med jobbet. Temat är "Berlin" och kvällsoutfiten ska vara i linje med detta. Burlesk-stilen strök jag rätt snabbt med tanke på kulan och hamnade på en mer städad cabaretvariant. Ville känns mig lite fin trots mullighet och hormonfinnar och tänkte därför råda bot på åtminstone blekheten. Gjorde därför ett spontant besök till en spray tanning-salong på lunchen. Om ni någonsin får samma tanke- tänk om kära vänner! Jag hade glömt av att man efter ett sådant besök fram tills man får lov att duscha har samma hudton som en bodybuilder i tävling. Inte så roligt att vara på jobbet efteråt... Förhoppningsvis är jag lite snyggare imorgon.

Mys!

Sitter på tåget hem en kvart sen eftersom jag med 1,5 sekund missade mitt vanliga. Satt irriterad och funderade över varför tåget alltid ska vara så jäkla på pricken i tid när man för en gångs skull skulle tacka ja till en försening? Hur som helst så var irritationen som bortblåst när jag kände Plutt i magen rulla runt. Jag tror att jag har känt rörelser förut men nu var det tydligt. Hade glömt bort hur häftigt det är! Lilla pyre, jag längtar efter att se vem du är!

Äntligen

I helgen började vi jakten på den perfekta sängen och ikväll gick vi i mål. Varje kväll efter jobbet denna vecka har vi provlegat säng efter säng, känt efter och lyssnat på entusiastiska sängsäljares råd. Viggo har tålmodigt väntat och lekt på egen hand. När han kände att uppmärksamheten inte var tillfredsställande hittade han på sätt att få tillbaka den varav kurragömma visade sig vara en favorit...
Förhoppningsvis får vi redan till helgen hem vår drömsäng, en Jensen-säng. Att ha med sig Peter och handla innebär att köpprocessen oftast blir lång men slutar med en bra affär. Han ser det som en utmaning. Detta köp var inget undantag... När klockan var trekvart efter stängning och säljaren bokstavligt talat hade blossande kinder och utan tillstymmelse till ett leende på läpparna sa "nu får du faktiskt skärpa dig!" tyckte jag att det var ovanligt trevligt att få smita iväg på ett bajsblöjbyte... Det slutade med nästan halva priset och faktiskt några leenden också efter en svettig match mellan säljarna.

En fin pojke

Jag är inte lätt att leva med sedan jag blev gravid. Jag är redo att närsomhelst explodera och även om jag försöker tygla det händer det att Peter frågande står och tittar på mig när jag briserar. Det hände igår, varför kommer jag inte ens ihåg och då var Viggo också där. När jag hade återtagit kontrollen över min hjärna pekar Viggo på mig och säger "kram" till Peter. Sen får jag en kram av dem båda. Han är en fin och smart pojke min son. Den tjejen (eller killen för den delen) som får hans kärlek i framtiden kan vara lycklig.

Helgen

I lördags kväll var vi hemma hos Sara, Fredrik och Axel som bjöd på middag och lek för Viggos del. De väntar för övrigt på en knodd som ska komma två veckor före vår, bra tajming!
Förutom den sociala aktiviteten har vi jobbat hårt, det ska nämligen införskaffas ny säng. Det är inte det lättaste märkte vi efter att ha provlegat (Viggo har provhoppat) och läst om femtioelva olika varianter. Vi reserverade till slut en så får vi se om vi hinner ångra oss innan den levereras.

Okej...

Ibland undrar man om P har Viggo som täckmantel för sina inköp. Igår kom han hem med ett stort shabrak som han hade fyndat. Samma kväll flyttade denna gigantiska bilbana med tillhörande fjärrisar in på vår övervåning (den får inte ens plats på bild). Det är iofs okej med tanke på att vi inte hade bott in oss där ännu eftersom den ska renoveras. Det råder dock fortfarande viss tveksamhet kring huruvida den är tänkt till en 2-åring eller 33-åring... Men som vanligt när P gör ett Viggofynd så är Viggo mer än nöjd.

Lite skryt

Köpte ett 6-bitarspussel till Viggo för ett tag sedan som han snabbt bemästrade. Försökte i helgen få tag på ett med 9 bitar för att utmana lite eftersom han tröttnat på det andra. Hittade bara ett 16-bitars för 3-5 åringar. Visade det för honom häromdagen och insåg att det var överkurs, han tröttnade direkt och lämnade det opusslat. Idag står jag i köket och tittar till honom en snabbis för att se det här- han sitter och leker med en bil och på bordet ligger ett färdigpusslat pussel. Han måste ha fixat det på 5 minuter. Vilken smart kille jag har! Det är väl som de säger på dagis, han trivs bäst när han får ordentliga och nya utmaningar.

Hallå hallå, bebis nummer två!

Jodå, nu är det dags igen. I februari blir Viggo världens bästa storebror! Mycket spännande och lite läskigt. Igår tittade vi till makaronen på ultraljud och allt såg bara fint ut, en glad liten filur som simmade runt och vinkade.
Det har varit lite krångligare att dölja graviditeten denna gång eftersom magen i princip kom dagen efter tillverkning. Dessutom har jag mest sett ut som ett lik. Ett ständigt ätande lik kanske så trött och hungrig som jag har varit. Som tur är börjar jag återgå till mänsklig form igen.
Viggo är inte lika imponerad som vi. Jag har försökt förklara för honom att det finns en bebis i hans mammas mage men han har bara helt snabbt inspekterat naveln och konstaterat att så inte är fallet.

Danskungen

Ibland älskar jag min familj lite extra. Speciellt när jag lyckas ta på mig en oinvigds glasögon och förstår hur knäppa vi måste verka. Ett bra exempel är när det är badstund för Viggo, då är det oftast P som fixar. Smyger man då upp på övervåningen där detta äger rum kan man bevittna en pappa som intensivt spelar trummor med en son som ännu mer intensivt, som i trans, utför en dans i rapidfart till takt av snabba trumslag runt honom.
Eftersom han älskar dans och faktiskt börjar ta efter de grund-danssteg jag lärt honom (börjar bli en hejare på chassé!) så har jag anmält honom till en danskurs för 2-3 åringar i höst. Ska bli spännande att se om han tycker om det eller om han föredrar att vara sin egen koreograf.

Och så var man igång!

Första riktiga jobbdagen avklarad och jag sitter på tåget och fördriver den kvart det är kvar tills jag får hämta skrutt på dagis. Jag tror att jag längtar mer än honom för han har verkligen längtat till dagis och de andra barnen och frågat om dagis hemma med jämna mellanrum under semestern. När Peter skulle lämna idag och sa att "Nu går pappa till jobbet" svarade han bara "Ja" och gick babblande iväg till sina kompisar. Lilla hjärta.
Men jag håller faktiskt med honom lite, semester är underbart men det är rätt skönt att komma tillbaka i rutiner igen.

Borta bra men hemma bäst

Igår kom vi hem från en härlig Gotlandsvecka med storfamiljen. Saknar redan främst min lilla glada systerson och hjärta Harry men som tur är kommer jag att få se honom snart igen då det är namngivning för honom i Göteborg. Veckan bjöd inte på något superväder direkt och det var bara en dag som var badvänlig men vi var ute och tittade en del ändå. Både raukar och olika små konstutställningar/butiker fick sig några besök. Kvällarna tillbringade vi främst hemma i stugan med goda middagar men hann även med ett par restaurangbesök. Trots en toppenvecka var det skönt att komma hem och hinna varva ner innan vi vrider på igen till 180 i morgon då det är slut på semestern.

Från en småbarnsförälder till en annan- min fina present från syster var inslagen i en blöja

Peter besteg en rauk

Viggo tar en blixtpaus mellan två intensiva klätterpass

Lilla familjen...

Mormor och lilla Harry

29 jordsnurr

Befinner mig sedan i söndags med på Gotland. Tillsammans med Sofias familj och mina föräldrar har vi bott in oss i ett hus på landet utanför Slite. Har jättemysigt, extra mysigt är ändå att få tid med min fina lilla systerson, Harry. Eftersom vi inte ses så ofta får man jobba hårt för att lämna ett bestående gott intryck!
Igår fyllde jag år och blev firad med presenter och jordgubbstårta (av Viggo fick jag en skön sovmorgon). På kvällen åkte jag och P in till Visby utan barn och åt middag och pratade halva natten över drinkar.

Nya Picassos

Viggo och kusin Tuva fick testa sina konstnärstalanger hemma hos farmor och farfar. Vi köpte dukar och fingerfärg, plastade in hela köket och lät dem gå all in i sitt skapande. Tuva var mer fri i sitt skapande och lät sig inte begränsas av duken medan Viggo var mer försiktig. Helt klart var i alla fall att de båda har goda chanser att bli sin generations Picasso.
Viggos tavla står nu i vardagsrummet i väntan på att få hängas upp.

Snyggt blir det...

 Nåt saknas...

 Just det!

 Kusin Tuva i skapartagen

Och Viggos slutresultat

Förklaringen

Eller så beror motståndet i förra inlägget på att Viggo fick smak för de riktiga grejerna...

Nya hojen

P och Viggo var och kollade motorcyklar idag. Istället för att farsan kom hem med en ktm så var det Viggo som drog vinstlotten. Eller vinstlott och vinstlott... En ktm-balanscykel stod tydligen inte högst upp på Viggos önskelista. Han vill gärna titta på den men gråter/skriker så att grannarna tittar genom fönstren när han blir satt på den. Som vanligt när det gäller lilleman så lär han inte cykla runt på den förrän han kommer på idén själv.

Hemma i verkligheten

I söndags natt kom vi hem från Italien efter en helt fantastisk långhelg/kortvecka. Där väntade svärföräldrarna och krumelur som tagit sig ner på lördagen, lagom tills att vi skulle komma hem.
Kort resumé av resan:
Landade i Milano på onsdag morgon. Jag älskar Milano för shoppingen men annars kan man ju inte påstå att det finns så där jättemycket annat att syssla med. Men det är ju liksom det som är tjusningen, där är det tillåtet att bara shoppa och strunta i resten eftersom shoppingen i sig är Milanos sevärdhet och kultur (historielektion i form av Il Doumo bockade vi av rätt snabbt...)

Alla underbara barnkläder...  Jag fick tala länge med mig själv för att inse att det inte är rimligt att lägga 1700 på ett par Fendi-boots till Viggo...

Shopping shopping... Europas snyggaste galleria

Nästa dag satte vi oss på tåget till Toscana och Pietrasanta. Att åka tåg och komma fram till avsett mål i Italien är lite som att dra lott men vi lyckades och kom fram framåt kvällen där vi mötte upp ett gäng kompisar.

 

Mycket tid på tåget blev det

Finaste tjejerna

En kort tripp till Pisa

Vi beslöt oss för att stanna kvar i Pietrasanta resten av semestern, en helt underbar konstnärsby fylld med härliga människor, mat och vin! Jag och P tog en utflykt till Pisa en dag också innan vi åkte hem. Vi kommer garanterat åka tillbaka till Toscana igen för vi hann inte alls med allt som vi ville på den korta tiden, men nästa gång tar vi nog bilen.

Hur tråkigt det än var att inse att semestern var slut så vet jag inte om jag hade klarat längre frånvaro från Viggo. Det hade dock gått hur bra som helst (det visste vi väl egentligen redan innan att det skulle). Vi pratade med honom ett par gånger på telefon men han var inte så engagerad i samtalen så det såg vi som ett gott tecken.

I måndags hoppade jag direkt på jobbet och ska jobba denna veckan för att vara ledig igen nästa. Kastad tillbaka i verkligheten!