Han är ju världens sötaste och underbaraste lilla unge men också en liten diktator. Han har fullständig makt i vårt hem och vi följer hans minsta vink. Konstigt att en så liten människa kan få två vuxna människor att vända ut och in på sig själva för att göra honom nöjd och glad. Så fort han darrar lite på läppen så är vi där och sjunger sånger man trodde att man glömt (och Peter som inte jobbat på dagis som jag skapar egna mästerverk), dansar, roar och äter i skift. Ingen är lyckligare än vi när vi kan dela med oss stora upptäckter för varandra som att "Jag har kommit på att han gillar att gunga sidleds inlindad i en filt!". Tänk om den där makten satt kvar när man blev vuxen...
Att få barn har också fått mig att speeda upp tempot lite. Igår när älsklingen somnat till en sväng hann jag duscha och fixa iordning mig, plocka i och ur diskmaskinen och städa toaletten. Detta på oslagbara 25 minuter (okej, det ska tilläggas att toaletten kanske kräver ett varv till)!
Men han är ju 100 % värd allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar