I posten

Men titta vad jag hittade i posten! Ja, inte en bebis alltså utan en liten dress till henne. Det var min fina faster och Kentha som skickat en liten present inför dopdagen- tack fina ni! Nu har jag fullt sjå att hålla mig från att äta upp henne för gud vad söt hon blev!

I vintergarderoben

I lördags var vi och köpte vinterkläder till Viggo. Målet var att få med sig en overall och ett par vinterkängor hem. Vi var väldigt nöjda med förra årets Vikingkängor så det blev ett par likadana i år. Overallen blev en från Reima, men jag tror kanske att den får åka tillbaka till förmån för en Fix-overall från Lindex. En sådan hade vi för två år sedan till Viggo och enligt dagis var den hur bra som helst. Viggo kunde praktiskt taget bada i den utan att bli blöt eller kall. Dessutom är den betydligt billigare vilket skulle göra det lättare att försvara den jacka som också följde med hem. En Didriksonjacka som vi blev förälskade i. Den hade jag också kunnat tänka mig om den hade varit lite större...

Efteråt blev vi bortskämda med god mat hemma hos Sara och Fredrik. Axel och Viggo lekte tills de var alldeles svettiga. Matilda och Liv skrämde upp varandra till hysteriskt gråt med växelvisa skrik. Vi vuxna hade jättetrevligt även om vi inte satt vid bordet alla samtidigt. Precis som det brukar vara med andra ord.

Fuskigt för Viggo som får mysa i denna i vinter

Dopdags

På lördags ska Liv döpas. Det blir inte samma kyrka som med Viggo utan en som ligger granne med den tomt som vi mest troligt kommer att köpa (inte helt klart ännu). Det ska verkligen bli jätteroligt eftersom alla kusinerna kommer vara samlade tillsammans med sina föräldrar och så Viggos och Livs far- och morföräldrar förstås. Bland andra. Extra roligt blir det att träffa barnens kusin Nora som precis fyllt ett år utan att vi träffat henne! Förberedelserna pågår för fullt.
Vi var förresten på rutinläkarbesök med Liv häromdagen. Hon har ju gått upp lite dåligt i vikt men nu har hennes kurva stabiliserats och ser riktigt fin ut. Jag har slutat amma och ger ersättning och lite mat istället och det verkar funka bra. Var såklart stolt som en tupp när läkaren sa till närvarande läkarstudenter att Liv var exempel på ett barn som var tidigt utvecklad socialt och dessutom mycket stark liten krabat. Och social är hon verkligen- häromdagen charmade hon nästan en hel tågvagn då hon nyfiket gav var och en som fanns inom synhåll ett leende. Får hoppas att hon är på samma glada humör på lördag.

Fredagsmys

Jag vet inte om verkligheten har kommit ikapp Viggo, att han börjar förstå att lillsyrran kommer vara kvar och att konkurrensen om mig tilltar. Hursomhelst har han blivit jättemammig och det varit tandagnisslan och ren sorg vid dagislämnandet denna vecka. När jag har kommit och hämtat har han sprungit gråtandes mot mig. "Jaaa, han  suckar och säger med jämna mellanrum att han älskar sin mamma Jenny" konstaterar dagispersonalen när jag frågar hur dagen har varit (det är klart att det värmer ett mammahjärta även om det ska tilläggas att han enligt eget utsago även äääälskar mjölk, lego, systemkameran och den blå tröjan. Ja listan kan göras lång). Det var därför extra välkommet med fredag. Som vanligt på våra fredagar gick vi till bibblan och lånade nya böcker. Vi pratar innan besöket om vad han vill låna för böcker och så får han själv be bibliotekaren om hjälp. Det vart mycket fordonsböcker; faktabok om flygplan, traktorer och brandbilar. När jag såg min son stå där med bokhögen iklädd kamouflagetröja kände jag mig tvungen att sälja in en prinsessbok också. Efter vissa tvivel från Viggo fick det bli en bok om en pruttande prinsessa (som han iofs vägrar öppna). På vägen därifrån smet han in på Kicks och kollade foundations så det vägde ju upp lite det också...

Vi hann också med ett par timmar på lekplatsen innan vi gick hem och gjorde glass. Jag hade köpt sådana där glasspinneformar som vi fyllde med egen jordgubbsglass. Mycket poppis. Glassätning och bokläsning i soffan på det så var fredagsmyset ett faktum.

Fantasi

Viggo är välsignad med en extrem fantasi. Har man lite tråkigt kan man poppa lite popcorn, luta sig tillbaks i soffan och bara njuta av världens bästa underhållning. Idag leke Viggo "Mulle Meck" och mekade med ett låtsasflygplan. Liv fick agera motor.

När Viggo hade tråkigt på bussen drog han ner mössan. Efter en stund sittande under mössan drog han upp den, suckade och sa uttråkat "Nej, vill inte leka spiderman mera".

Göteborg

Igår kom vi hem efter att ha varit i Göteborg i en knapp vecka. Dels jätteroligt att vara där, dels härligt att få längta hem. Vanligtvis brukar jag boka upp mig och fylla schemat lite i överkant. Denna gång ville jag se till att ha så mycket tid som möjligt med min systerson och syrran och det fick jag. Harry har hunnit bli 1,5 år och blir bara mumsigare och roligare för varje gång jag ser honom. För första gången får jag känna nackdelen med att bo i Stockholm...
Viggo lät som vanligt mormor och morfar jobba hårt med lekandet och njöt i fulla drag av varje sekund. Kanske var det därför som svartsjukan blossade upp med 100 % när Harry äntrade vad Viggo tyckte var sitt revir. Ingenting var Harrys enligt honom, han hade till och med paxat duschen. "Det är inte din dusch..." viskade syrligt han Harry stod där. Jag är säker på att de i sinom tid kommer utveckla en fantastisk vänskap så jag är inte så orolig.
Jag kände att det var dags för Viggo att lära känna sina rötter och där har vi lite kvar att jobba på känner jag. Vi åkte spårvagn ("ÄR det en buss mamma?"), lekte i Slottskogen (där vi även träffade Lisa och lilla Juni) och var på Liseberg ("Ah, Sundbyberg!" bräkte Viggo på Stockholmska). Det är bara ett par veckor kvar tills vi ses nästa gång så hejdået blev ganska lindrigt ändå.

 Viggo och morfar kör båt på Liseberg

Puss mosters älsklings-Harry!

Mormor och Viggo åkte och handlade. Viggo kom hem med ett lego-flygplan som han inte släppte mer än för att sova. 

 Mormor och lilla galenpannan

Det var svårt att få ett kort på oss alla... Viggo fick mutas med glass och matglade Harry fick ett akut blodsockerfall som fick återställas med banan.

Sjukstuga

Helgen har till största delen varit sjukstuga. Igår var jag och Liv hos Jenny och promenerade när Peter ringde och sa att Viggo vaknat efter en tupplur med skyhög feber. Vi fick endast i honom ett halvt kinderägg och fick tvinga honom dricka. Han fick sova mellan oss i natt och jag har lyssnat på när han glödhet har feberyrat. Idag har han inte varit mycket friskare och vi har kämpat för att få i honom mat och dricka. Efter en fiskpinne, en halv korv, en chokladboll, coca cola och alvedon blev han lite piggare ("Jag är glad nu" säger han när alvedonen börjar verka). Sjukstugan har i vissa stunder mer liknat ett dårhus då lillan precis lärt sig ett nytt skrikljud som ekar oavsett om det är glädje, sorg eller bara tristess som ska förmedlas. Viggo har precis varit uppe och febersnurrat så frisk är han då inte. Dessutom började Liv att gnälla ikväll och är täppt i näsan. Jag försöker att tänka positivt- klart de är friska imorgon! Vi har bokat flyg till Göteborg på tisdag och har inga planer på att skippa den resan.

En ny vän

Jag och Peter tycker det är viktigt att våra barn blir sociala och tar för sig i sociala sammanhang (lagom mycket givetvis...). Med Viggo har vi lyckats rätt bra, han älskar att träffa nya människor och gör inte skillnad på folk och folk. En fin egenskap som ska uppmuntras men som kan  få en mamma att känna sig lite obekväm. Viggo har nämligen en förmåga att välja ganska otippade personer att stifta bekantskap med. Han riktar in sig på mc-snubbar, sura gamla gummor eller ungdomsgäng och upprepar "hej, vad gör ni?" tills han får svar. När vi skulle åka hem med pendeltåget i fredags gjorde han samma sak. Han var helt uppskruvad eftersom han fick åka tåg (det händer inte så ofta) och torterade sin mor med en miljard frågor om allt mellan himmel och jord; allt från orsaken till att mannen framför inte har satt sig fast man måste till vad nästa hållplats heter. Jag ser hur det sprids ett fniss genom vagnen då Viggo inte visar den minsta tendens till att tysta ner sig. Inte förrän han har spanat in en ny potentiell vän. Han visar sig heta Dragan (Viggo frågar naturligtvis om detta, i samma mening som han berömmer sin nya kompis skor) och är mest troligt en avdankad narkoman. Dragan blir jätteglad, kanske för att det inte är särskilt många som spontant inleder ett samtal med honom. Till Viggos glädje har Dragan därför ett uppdämt behov av att prata. Jag fick ingripa vid ett tillfälle då Dragan packade upp en hink med nutella som han ville dela med Viggo. Det var längesen en kvart gick så långsamt men fördomsfria Viggo gjorde säkert Dragans dag.
När ska man börja prata med barn om det där att man inte kan lita på alla?

Fredagsutflykt

I fredags var vi på utflykt tillsammans med Sara och hennes barn. Målet var sjöhistoriska museet där vi visade oss vara helt ensamma. Där fanns ett stort lekrum där Viggo och Axel lekte båtkaptener och ett pysselrum där de ritade medan jag och Sara matade småbrudarna. Vad vi inte visste från början var att sjöhistoriska låg granne med polismuseet, en ännu större hit tyckte killarna. Där fick de klä ut sig till poliser, åka polisbil och polismotorcykel och bygga polislego. En promenad tillbaka till stan efter det var pricken över i:et på en riktigt härlig fredagsutflykt.

En galen polis... 

... i full mundering 

Lillsyrran var nöjd hon med.

Liten vet bäst

Vi har nyss fått båda barnen att sova efter att ha varit och träffat Sävsjö trähus, en av många husleverantörer som ska grillas. Konstigt förresten att Viggo sover för han gjorde upptäcksfärd på kontoret när han tröttnat på pysselboken och kom tillbaka 10 minuter senare med ett ansikte som en vaniljbulle. Mums för sockerbitar. Hur som helst har dagen gått i ett för att hinna med allt som skulle fixas. Tur att jag har en son som ser till att jag håller fötterna på jorden.
"Okej Viggo. Nu när vi kommer hem så ska vi snabbt byta kläder, kissa och tvätta händerna. Sen skyndar vi oss till bilen för vi ska åka till pappas jobb. Vi ska köpa mat också."
Så förberedde jag Viggo i bilen på väg från dagis medan jag försökte få lill-strössel att ta nappen.
"Jaja mamma. Lugna dig. Luuuuugnt och fint." tillrättavisade Viggo.

Peter fick sig också en känga när vi gick från mötet och bad Viggo skynda sig. "Sluta gnälla pappa!" Hahaha, underbara unge!

Husdrömmar

Igår var vi i Arlandastad på "Nybygget" som är en liten by med visningshus från olika leverantörer. Vi har fortfarande inte riktigt bestämt oss för tomten... Men om vi säger ja så kan det ju vara bra att ha lite koll på vad som finns och vad man vill ha. Hela veckan är fullsmetad med husmöten så vi får se om vi blir nåt klokare. Vi har frågat Viggo vad han vill ha för hus. Han vill ha ett rosa hus som kan flyga. Känns svårt att mötas på den punkten men detta prinsesshus kunde han absolut tänka sig. Jag blev också lite förälskad i det. En underbar och öppen planlösning som tilltalar mig. Medan vi kollade hus lämnade vi Viggo på barnpassningen som fanns där. Han var enda barnet och fick full uppmärksamhet av två unga tjejer. När det var dags för stängning var vi inte vatten värda och Viggo var beredd att byta ut hela familjen mot tjejerna rakt av. De var minsann legoexperter.

Första dejten

I lördags fick Viggo gå på sitt livs första bio. Tillsammans med bästa tjejkompisen Lilly fick han se "Prick och Fläck". Jag vet inte vad som var häftigast; filmen eller inköp och förtäring av en hink med popcorn eller det faktum att han hade Lilly vid sin sida. Hursomhelst var han riktigt lycklig! Liv var också med, hon fick biosnacks i form av majskrokar och rån.
På kvällen fick Lilly och Viggo leka mer (Viggo var sjukt imponerad av Lillys piratgarderob) då vi var hemma hos hennes föräldrar på ost och vin. Liv är himlans smidig att ha med sig. Hon gillade läget och blev nattad i vagnen så vi slapp gå hem så tidigt.

Vakta tungan...

Vi åker bil. Stockholmstrafik och Peter är frustrerad.
"Hur låter pappa när han kör bil Viggo?" frågar jag. "Suckar han då och låter puh och attans?".
Viggo tänker och svarar "Han låter va faaaaaaan...".
Ooops. Nu får man börja vakta sin tunga.