Eldprov

Jag, Viggo och fisan är på väg mot Göteborg för en vecka där. Med pendeltåg? kanske ni undrar. Nej, nej. Detta är bara 2:a transportmedlet av 5 vi ska hinna med innan vi är framme (gång, tåg, buss, flyg och bil). Min ide att spara lite taxipengar och åka kommunalt till flyget känns nu betydligt mindre intelligent än den gjorde igår. Men Viggo är lycklig och sjunger nån sång om tufftuff-tåget med sin egenhändigt packade väska i famnen (den innehåller bara 3 bilar). Han förväntar sig av någon anledning att han ska få flyga ett orange flygplan så jag hoppas inte att han blir besviken.
Skicka en extra tanke till mig att vi kommer fram ordentligt och att alla barn är med. Fixar jag det här kommer jag titulera mig Super mom.

Mors dag

Jag firade in mors dag med första utekvällen sedan lillan kom till jorden. Det var en något orolig pappa som fick vara hemma och natta henne (hon är lite mammig) men det gick alldeles utmärkt även om hon blev vansinnig när han försökte ge henne flaska och fick somna utan. Själv hade jag hur kul som helst på en 30-årsskiva. På mors dag firade vi med att åka på middag hos vänner. Bland annat var Viggos kompis Lilly där och de hade jätteroligt. Bland annat rymde de iväg i ett oövervakat ögonblick på jakt efter en katt. Det han gå några skräckslagna minuter innan de återfanns en bra bit bort i någon grannes trädgård. Busfrön.

I mors dags-present fick jag förutom pussar och kramar detta jättefina armband från Marc Jacobs av min underbara familj. Puss på er!

Avskorvning

Igår hade vi avskorvning av barnen. Viggo hade ganska mycket mjölkskorv i hårbotten. På bvc sa de att det skulle gå bort av sig själv men det var helt fel, man måste ta bort det! Förutom att det är fult hämmar det hårväxten under. Vi har tagit bort en del för ett tag sen och nu skulle resten bort. Stackars Viggo led sig igenom allt från inkletandet av den där vaselinliknande salvan, borttagandet och duschandet. Det gick mer smärtfritt att ta bort lillans eftersom hon ju inte har nån kalufs att tala om. Tips till er är alltså- ta bort skorven så fort som möjligt!

Kalas

I förrgår firade vi Peters födelsedag. Viggo hade laddat ordentligt dagen innan och målat och slagit in en teckning på Spiderman som han lämnade på morgonen. Det tog inte många sekunder innan han utbrast "Nu Viggos tur!". Världen föll samman när han insåg att vi bara skulle fira Peter. Men efter några timmar på dagis samlade han nya krafter och vi hjälptes åt att baka tårta och gratta klart pappan med fler paket, pussar och kramar.

Snart så...

Drygt 2 månader efter förlossningen börjar jag känna att allt vandrande börjar ge resultat. På vågen går det rätt långsamt; ca 5 kg ner efter all vätska och så försvunnit men jag känner att jag fått tillbaka lite styrka. I förrgår joggade jag och Sara delvis runt Kungsholmen med barnvagnarna. På mitten tog vi fram mattor och körde styrka medan småtjejerna fick mysa på filt.
Nu ikväll gav jag mig ut utan barnvagn för första gången sen lillan kom. Förväntade mig inte så mycket men blev förvånad när jag lyckades avverka 5 km på under halvtimmen bara med en mikropaus. Så skönt! Känner att formen snart är inom räckhåll. I september blir det tjejmilen!

Hemmahelg

Vi hade tänkt åka iväg över långhelgen men blev kvar hemma eftersom Peter behövde plugga på söndag. Även om det var lite trist att inte komma iväg blev helgen ändå fin och hyfsat produktiv, vi påbörjade bland annat renovering av övervåningen. Dessutom har det varit superväder så vi har tillbringat mycket tid ute med bland annat en del påtande i trädgården. Det är en utmaning att vara naturligt avslappnad och lugn på rösten när man råkar knacka på hos diverse gråsuggor och annat äckelpäckel och får förklara vad det är för några krumelurer för Viggo som snabbt tar dem till sitt hjärta och vill leka med dem. Varma försommarkvällar har även ägnats åt säsongens första grillningar.

Det bästa med trädgårdsarbetet är att vattna. Inte bara blommor utan även mammor.



Renovering. Borrar farsan så borrar avkomman med sin egna borrmaskin

Vi har även passat på att picknicka i skogen med pannkakor (ja, min pannkaksträning fortsätter). Det gömde sig pirater överallt i skogen som vi smög på och Viggo agerade beskyddande storebror för de var tydligen ute efter lillasyster dom rackarna. En kväll handlade Peter och Viggo fiskespö till lilleman. Efter att ha grävt upp mask i trädgården åkte vi iväg naturområdet i närheten och medan jag och lillan promenerade inleddes Viggos premiärfiske. Det visade sig att han var en riktig storfiskare; hela 5 firrar blev det, pappan fick 0. Alla fiskar fick simma vidare i enlighet med Viggos önskan. Vi vet inte riktig vad det var för fisk. Peter trodde först gös men det är det nog inte. Mörten ska ju ha röda ögon så det är det nog inte heller. Någon som vet? Jaja, fisk som fisk.

"Stopp pirater! Inte lillasyster!"

Storfiskaren

Huvudfoting på språng

Idag visade Viggo stolt upp sin första helt egna huvudfoting. En glad foting på språng. Han har gjort en förut men då hjälptes vi åt så detta är den första riktiga. Stolt mamma!

Energi

Energin har hittat tillbaka till mig! Kanske har det att göra med att lillan börjat sova nästan hela nätterna (från 20.30-05 i ett sträck), att jag har sommarkänningar eller att jag och Viggo har haft färre strider det senaste. Orsak spelar inte så stor roll, jag är bara glad att det har vänt. Imorse efter dagislämning ledde barnvagnspromenaden till skogen. Jag vet inte om det har att göra med att jag är uppvuxen på landet men så fort jag kommer ut i skogen är det som att jag kan andas på ett helt annat sätt och blir alldeles lugn. Det är ju nackdelen med att bo i en storstad- naturen finns inte vid knuten direkt. Efter lunch åkte vi och hälsade på på Peters jobb och shoppade lite. Nu sover båda barnen, slagna av värmen och jag står mellan att följa deras exempel eller ta en kopp kaffe.

Pannkakskurs

Är det nåt som är lika tålamodsprövande som treårstrots så är det pannkaksstekning. Jag blir alltid vansinnig till tårar och det brukar därför ta några år mellan försöken. Däremellan får Peter stå för pannkakskalasen. Imorgon är det dagispicknick och Viggo vill ha pannkakor i sin låda. Då tiden hade hunnit läka såren från förra pannkakandet så stod jag ikväll vid smeten igen. Efter tre försök var jag galen av ilska igen och bad P om hjälp. Eftersom att ha förlåtit honom för att han förundrat kommenterade mina pannkakshögar lät jag honom hålla pannkaksskola. Lektion 1 innehöll även teasers från fortsättningskursen; pannkaksvändning i luften (därav suddig bild). Nu ligger tre pannkakor som jag stekt i Viggos matlåda. De är inte särskilt vackra men de innehåller mycket kärlek.

Största sponsorn

Av någon orsak (delvis vår...) har Viggo helt snöat in på Adidas-grejer. Det började med en vinterjacka som inte gick att få av utan dagliga sammanbrott förrän vi köpte en vårjacka med samma logga. För att minska våra strider hemma har även adidaspjuckor flyttat in, nu senast ett par gulblåa snyggingar. Behöver jag då förklara att han vägrat ta av sig en blå t-shirt med jättelogga och i detta nu sitter i bar överkropp gråtandes i väntan på att den tvättas. Jag har i och för sig full förståelse för att man kan bli kär i kläder men att det skulle börja redan i den här åldern, det trodde jag inte.

Läkarbesök

Igår var vi på rutinläkarbesök för mini. Nästan allt var perfekt; hon är stark för sin ålder och väldigt "med" i sin kommunikation. Däremot går hennes viktkurva lite neråt.  Jag har misstänkt detta eftersom hon inte har ro att äta någon längre stund. Läkaren sa att det troligtvis är hennes personlighet eftersom hon verkar vara en nyfiken sort som tycker att det finns roligare saker att göra än att äta. Det är ingen fara ännu med vikten men jag fick rådet att inte amma så ofta så att hon verkligen är hungrig när hon ska äta. Jag kunde även prova att ge lite ersättning.

 Glad nästan jämt 

Det finns nog ingen som kan se så pigg ut som vår tjej...

Trött

Jag tror aldrig att jag har varit så trött som jag är nu, åtminstone inte sedan lillan kom. Och det har inte med nätterna att göra för vi får sova allihop. Jag har bara slut på energi och ork. Vid ungefär samma tidpunkt när Viggo var bebis kände jag på samma sätt; jag bara längtar efter att få vara helt själv. Peter tar examen om några veckor och hela våren har han behövt lägga flera kvällar i veckan, särskilt nu på slutet. Denna vecka har jag barnen själv tisdag och torsdag kväll plus hela helgen. Dessutom kämpar Viggo med treårstrots och förkylning vilket kan få den mest psykiskt starke föräldern att vilja hoppa från högsta våningen. Jag önskar att jag hade energi att bemöta hans gnäll och trots på ett mer konstruktivt sätt men jag hör hur jag låter ungefär lika gnällig som han. Känner mig inte alls som en toppenmamma, räcker liksom inte till någonstans. Idag såg jag fram emot att åka och träna med en sovande lillskrutta men  fick istället vara hemma eftersom Viggo fått tillbaka sin förkylning. Suck suck suck. Kan man knäppa med fingrarna så att klockan blir läggdags? Nej, jag behöver nog bara få komma ifrån några timmar. Vi tränar lillan på att ta flaskan så att detta ska vara möjligt men än så länge dissar hon tyvärr den med besked.

Både Viggo och jag längtar efter att pappa kommer hem på kvällarna.

Kort resumé

Denna blogg har helt klart misskötts. Ett inlägg i veckan är typ det som hinns med. Just nu tar bloggandet mer energi än det ger och tanken på att faktiskt ta en ordentlig paus har slagit mig. Samtidigt är det roligt att själv kunna gå tillbaka och läsa, särskilt nu när barnen är små.

I helgen var barnens mormor och morfar här på snabbvisit. Viggo var lite krasslig men vi kom ändå iväg på en liten utflykt till en mc-butik. Vet inte om det kommer bli nåt köp, men som vanligt när det börjar bli varmare blir P sugen att köpa (kanske särskilt i år som kontrast till ökad bajsblöjefrekvens...).

I veckan har vi även haft Sara och Matilda- dejt. Vi kör en del av Stockholm i taget med våra barnvagnar. I tisdags blev det sammanlagt nästan 2 mil, mestadels runt norrmalm och centrum. Nästa vecka blir det troligtvis Kungsholmen igen och barnvagnsjogging.

Hade också finbesök av Maria och en gammal kompis, Isabell som var på Sverigebesök (hon jobbar på Irland i vanliga fall). Så himla roligt varje gång vi ses även om det blir sällan (senast när V var nyfödd). Riktiga vänner behöver man inte träffa så ofta, man kan ta upp tråden där man släppte den sist i alla fall.

Rota-vaccin

Jag vet inte om det var gårdagens långpromenad i kombination med för lite mat/vätska och ensamkväll med barnen som tog knäcken på mig men jag mådde riktigt risigt igår kväll. Gick och lade mig tidigt och sov som en stock. Trots det blev jag helt snurrig när jag lämnade V på dagis idag så istället för promenad gick jag och lilöan hem och sov två timmar. Det behövdes för nu mår jag fint igen. När vi vaknade åkte vi till Danderyds sjukhus för vaccination av mini. När Viggo var 1 år fick han rota-virus; den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn upp till 5 år. Han blev riktigt dålig och vi var tvungna att åka till sjukhuset eftersom han höll på att bli uttorkad. Vi fick då veta att man kunde vaccinera mot det men att det måste göras när barnet är bebis (något de är dåliga på att infornera om på bvc). Idag ingår det inte i det vanliga vaccinationsprogrammet i Sverige men i flera andra länder. Diskussioner pågår dock om det eftersom rota- virus kostar samhället så mycket pengar. I andra delar av världen dör hundratusentals barn av sjukdomen. Så farligt är det såklart inte i Sverige men varje år kryllar det av inlagda barn som får dropp på sjukhusen. Därför var inte valet svårt för oss, lillan ska slippa. Ett drickvaccin senare ska hon nu vara skyddad- känns mycket bra.

Barnvagnspromis i lyxförpackning

Ibland visar sig småbarnslivet från en alldeles särskilt bra sida. Tex då det är sommarvärme och man får träffa Sara och lilla M för barnvagnspromis runt Djurgården. Lunchpaus med strömming vid vattnet. Detta fick jag och lillan förmånen att göra igår. Och det bästa av allt är att det bara har börjat- hela sommaren är kvar!

Valborg

På Valborgsdagen fick Viggo träffa sin bästis Axel. Blev nästan rörd när man såg dem springa mot varandra, så söta! Platsen för dejten var 4H-gården i Bromma och medan jag och Sara fick pratat i sommarvärmen så lekte killarna och tittade på djuren och tjejerna sov i sina vagnar. Alla nöjda och en mycket bra dag med andra ord. På kvällen åkte vi hem till vänner för valborgsfirande, 10 poäng för det perfekta valborgsfirandet- brasa och sedan middag med 12 vuxna och 11 barn. Barnen höll sig båda vakna och glada till efter 22 då vi åkte hemåt.

Grabbarna grus, Viggo och Axel, kollar getterna (eller "nästan kossa" som V sa)

Jag och lillälskling vid brasan. Viggo är mer än nöjd efter att  ha fått shoppa popcorn

Viggo fyndar

"Jag måste ringa nu..." hörde jag Viggo säga när han lekte med min telefon. En stund senare blev jag uppringd av en Håkan som sålde reservdelar till Harley Davidsson och som fått sig ett samtal av en ung spekulant. Tråkmorsa man är som fick avstyra Viggos första Blocketfynd.

Skogsmullar

Senaste veckan har jag haft fullt upp. Min och snuttans egentid har vi tillbringat tillsammans med härliga människor; långpromenad med Sara i onsdags och promenad och lunch med pappaledig kollega i torsdags. Först hade vi tänkt åka iväg i långhelgen men det är så fullt upp nu, särskilt för Peter, att vi bestämde oss för att vara hemma och ta dagarna som de kommer. Inte för att det blev mindre fullt upp...

I söndags var det underart väder och jag och Maria tog med oss barnen i skogen. Eller skog och skog, ja i alla fall i Stockholmsmått mätt. För att ge Viggo en riktig skogsupplevelse köpte vi med oss en engångsgrill och en packe korv och gav oss in med stora vagnen på en skogsstig. Som man kanske kan räkna ut körde vi fast efter en bit men som tur var på ett mysigt ställe där vi bredde ut picknickfilten. Oturligt nog var den engångsgrillen vi fått med oss helt värdelös och visade inte tillstymmelse till att vilja brinna. Efter en halvtimmes försök att antända med det vi hade att tillgå, typ servett och handsprit (ja, vi blev desperata...) ringde vi till P som gav oss det bästa tipset- näver som visade sig funka. När vi väl kunde presentera en varm korv för Viggo hade han redan tryckt i sig två råa korvar och var inte intresserad av en tillagad; "tycker inte om den!". Trots missödet var Viggo mycket nöjd med sin dag fast mitt lilla stadsbarn vid något tillfälle yttrade "tycker inte om skogen"... 

Rå korv är godast

Maria visar prov på tålmodighet medan Viggo med jämna mellanrum med rätta  frågar "Vad gör ni, mamma?"