Räddaren i nöden

Viggo var med om ett av sitt livs värsta trauman igår. Utanför dagis står två betonggrisar. Varje dag när vi ska gå hem ropar Viggo ner i de hål som finns i dem och igår ropade han så att nappen ramlade ner där i. Varken jag eller Viggo fick upp den trots hjälp av alla möjliga verktyg. Problemet var att det inte var vilken napp som helst utan hans absoluta favvo, nalle puh-nappen. En kvart senare var jag tvungen att lyfta bort Viggo därifrån och åka hem. Han var verkligen helt förkrossad, benen bar honom inte ens och han ropade efter nalle puh. Jag ringde runt till alla barnaffärer på i sthlmsområdet men ingen hade några nalle puh-nappar. Efter någon timma och en glass lugnade Viggo ner sig.
Innan Viggo skulle lägga sig kommer Peter hem från skolan, packar bilen full med verktyg och åker till dagis där han i mörkret får möta många skeptiska blickar medan han med fiskelina och krok pimplar upp Viggos kärlek. Viggos lycka var såklart total. Vilken pappa!

Allt finns i örat

Tack vare farsan så undrar de nog ibland på dagis över Viggos slutledningsförmåga. Peter har trollat fram både det ena och andra, främst nappar, från Viggos öra. Idag hade Viggo tappat sitt äpple och kom med darrande läpp och handen på örat till mig och frågade "Äpple i öra?!"

Skansen

Min karl låg hemma trött i morse efter en utekväll och Saras kurerade en lunginflammation. Vi lämnade dom därför ifred och tog våra magar och småkillar till Skansen. Viggo studsade hela bilresan dit av förväntan; "Arsle ARSLE!" ropade han (jag har försökt få honom att kalla sin kompis vid sitt rätta namn; Axel). När de väl fick se varandra sken båda upp och lekte och snackade med varandra, det verkar ha hänt mycket sen sist för de hade mycket att avhandla. Under två soliga timmar hann de spana på lite djur, köra "spårbilar" och jaga varandra medan jag och Sara hann prata en massa och jämföra graviditetskrämpor. Viggo var en riktig drömpojke hela resan från början till slut; inget trots, bara nöjd och lycklig. Trots muta på hemvägen i form av bulle för att han skulle hålla sig vaken somnade han efter 10 minuters bilfärd.

Viggo och Axel åker Bergbanan upp till Skansen

Det krävs stor koncentration att hålla bilen från att köra av

Allt äventyrande gör att man blir hungrig...

... och trött

Vackert

När mamma och pappa var här visade de bilder från namngivningen av min systerson Harry som jag inte kunde vara med på eftersom Viggo blev så sjuk. Det verkar ha varit en jättefin hyllning till den mumsigaste Göteborgaren som fötts hittills. Bland annat fick jag se bildspelet som visades, som bakgrundsmusik hade de den vackraste sång som jag hört på väldigt länge, och som mamma (och dessutom gravid...) så är det svårt att inte fälla en tår.
Lyssna här (fast den är ännu finare när Hanna Hedlund sjunger den, sök på Spotify)

Besvärjelse –Radio Edit av Oscar Danielson

BESVÄRJELSE
Musik: Oscar Danielson

Du kommer resa dig och gå, du kommer lära dig mitt namn
Det kommer tidvis att bli svårt, det blir kallt och åskan kommer gå
Men jag ska gnugga dig varm, jag ska viska ditt namn
du ska somna i min famn
Vi kommer älska dig då

Och det kommer att bli tjat, och vi kommer säga nej
Du kommer smälla i dörrar och skrika: ”jag hatar dig”
Det blir många hårda ord när du sätter oss på prov
för att se om vi står kvar
Vi kommer älska dig då

Och så kommer det en dag, när någon sliter ditt hjärta itu
Du gråter på ditt rum, och vi undrar: vad gör vi nu?
För den tröst som vi vill ge, den vill du inte ha
Du kommer vända dig bort, du kommer be oss att gå
Och vi, vi kommer älska dig då

Du växer och blir stor, och en dag är du längre än jag
Hittar nån annanstans att bo, det är tyst, ditt rum står tomt
Vi ställer in nåt gamalt skräp, och blir sittande en stund
och tänker tillbaks
Vi kommer älska dig då

Men det kommer alltid finnas de, som vill sätta dig plats
Och de som vill tala om att du är ingenting värd
Men då minns du vad vi sagt, och du vet att de har fel
Du kommer inte höra på
Du kommer vända dig och gå

Och vi ska följa dina spår, vi vill veta vad du gör och hur det går
Och sen efter några år, sitter vi barnvakt så ofta vi får
Och vi är stolta, kan du tro, stolta som få
när vi ser dig med de små
Vi kommer älska dig då

Och så en mörk och kulen höst, när din far är gammal och mor är trött
Då tar du dig tid, kommer över nån söndag med en flaska vin
Du gör vinter i vår trädgård, medan vi sitter och ser på
och sen äter vi en bit
Vi kommer älska dig då

Jag lägger handen mot din kind
Mina läppar mot din panna
Och jag viskar några ord som du inte kan förstå
Men som ska skydda dig ändå

Vi älskar dig Viggolino!

Kärlek

Ultraljudet igår visade på en perfekt och välmående krabat. "Anka!" ropade Viggo glatt när han tittade på skärmen. Det blir med andra ord en stor överraskning för honom när det inte kommer en anka utan en lillasyster om några månader. Lillasyster. Känns såklart otroligt roligt men overkligt.
Fick den bästa starten på dagen man kan få. I morse när Viggo kom in var han på toppenhumör; kröp upp i vår säng och lade sig nära, nära mig och bara log mot mig i säkert en kvart. Ska jag ha två sådana här? En av varje sort? Man kan ju undra vad jag har gjort för stordåd i mitt förra liv för att förtjäna det här. Exploderar av kärlek.

Spricker...

... av nyfikenhet! Pojke? Flicka? Min omgivning tror att familjen får manlig majoritet, får se om de har rätt. Lillskrutt- om 3 timmar kikar resten av familjen in och kollar till dig!

Söndag kväll-igen

Både veckorna och helgerna går alldeles för fort, nu är det söndag kväll igen och bara några timnar kvar till starten av en ny jobbvecka.
Mamma och pappa åkte hem i eftermiddags efter att ha varit här sedan i fredags. Viggo har givetvis varit i himlen och minst sagt nöjd med all uppmärksamhet och det helhjärtade engagemanget i duplobyggandet. I lördags hade vi riktigt fint väder så då åkte vi till en större lekplats och lekte. På kvällen fick istället jag och P leka på stan och lämnade en mycket nöjd Viggo hemma med mormor och morfar. Vi var och käkade och såg Jägarna 2, riktigt bra och läskig för att vara svensk film. Och det var som vanligt en win/win-situation; jag och Peter fick mysig ensamtid och mamma och pappa fick kvalitetstid med Viggo som hade skött sig som ett ljus som vanligt.
Kort och gott-härlig helg!

Boll på boll

För andra gången i livet tränade jag pilates på boll på lunchen, eller snarare boll på boll som det blir i mitt tillstånd. Tänker att det borde vara lagom träning under graviditeten och det är det säkert även om jag inte fått till tekniken riktigt, har fullt sjå att hålla bollen från att studsa iväg på folk och det lyckades jag med- ett framsteg från förra gången.
Idag kommer mamma och pappa och hälsar på, mysigt!

2 ggr/veckan

Bättre sent än aldrig, idag ryckte jag upp mig ur mitt tjockmys och gick till gymmet på lunchen. Gud vad skönt! Nog för att flåset inte var vad det brukade men det gick ändå helt okej. Nu blir det 2 ggr/veckan fram tills det blir för tungt, sen blir det simning.

Vägde mig förresten på gymmet idag (har bara en glädjevåg hemma). 6 kilo upp i vecka 18 (!). Trots det väger jag mindre än jag gjorde med Viggo på inskrivningen så förhoppningsvis slipper jag spräcka 85 kilos-gränsen denna gång.

Lite förlegat

Fick en inbjudan från en samarbetspartner till en kongress. I samband med det blev jag inbjuden till en "Ladies lunch". Känns otroligt förlegat och jag vill mest bara sucka, trots det är jag lite nyfiken på vad som avhandlas på en ladies lunch.

Åka kommunalt som gravid

Jag bävar numer för min färd till och från jobb. Särskilt som det pågår nåt slags banjobb så att det går färre tåg än vanligt. Orsaken till min förtvivlan är alla dessa kroppslukter, som gravid är toleransnivån noll! Är det inte svettlukt eller inrökt farbror så är det som nu; gammal gympapåse. Det händer att jag faktiskt byter plats men det är inte alltid den möjligheten finns, som när man står som en packad sill och under en kvart har morgonandedräkt fläktandes i ansiktet. Usch, usch.

Arg

Märkte att skinkan köpt idag hade gått ut för nästan en vecka sedan. Det som var illa var att vi nästan ätit upp hela innehållet då, något som ju är särskilt illa när man är gravid. Blev naturligtvis jättearg och åkte ner till butiken för att prata med någon ansvarig. Jag lät gravidhormonerna löpa fritt och slängde fram den ensamma gammelskinkan som fanns kvar och förklarade hur illa detta var, särskilt med tanke på mitt tillstånd. Svaret? "Fy vad snuskigt, vi ber så mycket om ursäkt. Du kan gå och välja dubbelt så mycket skinka gratis som kompensation". Han omvandlade inom kort sitt erbjudande till pengar när han såg min min.
Tur är att min kräkfobi mildrats de senaste åren, annars hade jag med panik i blicken suttit och inväntat illamående nu.

Pott-träning

Pottan inhandlades nog för ett år sedan men än så länge har den bara använts av dockan Woody eller av Viggo som hatt och endast duplo-bajs har hamnat i. Han har numer en hel del bajs-böcker i sin samling som jag tänkt skulle öka intresset för pottan. Jag förstod att det är ett tag kvar tills det är dags när Viggo igår svarade "banan" när jag frågade vad pojken i boken gjort i pottan. Idag köpte vi kalsonger med "Blixten" från "Cars" på (stor idol) för att ytterligare motivera att lägga bort blöjorna. Inte poppis, Viggo vill bara ha dem som mössa. Han älskar helt enkelt sina blöjor för mycket ännu och vad man än gör så ska man ju inte stressa fram nåt. Vi coolar alltså ner oss ett tag och väntar på hans initiativ, det är ju så han funkar- idéen måste komma från honom själv.

Fredag och bebisuppdatering

Redan fredag igen och jag är på väg att hämta knashatt på dagis, bästa stunden på dagen nästan. Eller jag och jag, VI ska jag säga. H*n gör sig allt mer påmind och verkar vara av samma kaliber som storebror, kullerbyttas och kickas så fort jag sätter mig.
11 dagar kvar tills jag vet om Plutt är en buskille eller bustjej och jag kan inte vänta! För NEJ, jag anser inte att överraskningsmomentet att få veta kön vid födseln är "hela grejen" som många säger utan att faktiskt få träffa en ny människa. Det är viktigare att man slipper kalla den lill* för "Den" i 9 månader. Och i ärlighetens namn så spelar det ingen som helst roll vad det blir; jag tror att jag är en pojkmamma som kommer att få frysa i hockeyrinkar på vintrarna och jag tror att Viggo skulle bli glad att få en av samma sort. Samtidigt så hade det såklart varit fantastiskt kul med tillskott i tjejteamet hemma. Hur som helst är Du väldigt välkommen.

Höftsnuva

Jag undrar vad som står i Viggos journal på 1177. Jag ringer dit för minsta lilla, lägger fram mina teorier som jag har googlat fram och får dem antingen bekräftade eller dementerade (ofta det senare). Idag ringde jag för att presentera min växtvärksteori och hon instämde faktiskt i min bedömning! Alvedon, värme och massage var receptet. När jag ändå hade dem på tråden passade jag på att fråga om Viggos oförklarliga haltande som pågått i ett par dagar (han verkar inte ha ont). Vet ni vad hon mest troligt trodde att det var? Höftsnuva! En förkylning i höften helt enkelt som ger en lättare höftinflammation. Inte helt ovanligt hos små barn när de haft en förkylning. Man lär sig nåt nytt varje dag. Blir det inte bättre imorgon får vi låta läkaren titta på det och ge antiinflammatoriskt.

Lyxigt

Katarina hämtade Viggo på dagis idag och jag själv mötte Sara på stan. Som riktiga blivande tvåbarnsmorsor så gick vi först och kollade syskonbarnvagnar. Svårt det där att bestämma sig för vad det blir och OM det blir. När syskonet kommer så är det ju inte säkert att Viggo vill sitta i vagn överhuvudtaget. Hur som helst, efter att ha avverkat ämnet grundligt och provkört lite så gick vi och satte oss på Zink grill. Drack alkoholfria mojhitos och åt underbar mat och babblade i 180 innan jag för 10 minuter sedan satte mig på tåget. Tidig men mys-lyxig vardagkväll med fina Sara borde planeras in i veckoschemat.

Dåligt samvete

Försov mig lite i morse eftersom Viggo varit uppe i natt och gråtit till och från, samma sak igår. Han ropade "aj!" och tog på sitt ben gång på gång. Han har haft en liten hang up på det där med att ha ont och tex låtsasramlat och bett oss blåsa. Därför trodde jag att han drömde och bara hyschade och fortsatte sova. Nu när jag vaknat ordentligt förstår jag ju såklart att det är växtvärk han har mitt lilla gryn. Och det som man kommer ihåg gjorde så ont! Förlåt lilla älskling att jag inte tog dig på allvar. I natt kommer du att ha en mer engagerad mamma.

Underbart!

På dagis går Viggo på en avdelning med blandade åldrar (något jag var lite negativ till i början men som har visat sig vara toppen för honom). De lillgamla 5-åringarna är så himla roliga eftersom de nog känner sig äldre än vad de är, kanske speciellt i jämförelse med småttingarna, och gör uttalanden därefter. De brukar komma till mig när jag ska hämta och lite suckande säga saker som "Alltså Viggo har varit så buuuusig idag" eller "Viggo! Din mamma är här, du måste komma nuuuu!".
I morse när Peter skulle lämna Viggo kom en av de större pojkarna och utbrister "Hej Viggo, vad stooor du har blivit!", när Peter sedan ska gå och Viggo börjar darra på läppen säger pojken "Bit ihop nu Viggo!".
Haha, underbart!

Välkommen!

Viggo har fått en ny kusin och Tuva en lillasyster! Välkommen till världen lilla du, vi längtar efter att träffa dug!

Inställt

Hade sett fram emot denna helgen eftersom den innebar Göteborgstripp och namngivning för lillälsklingen Harry. Men icke. Istället fick jag pussa på stekhet barnpanna hemma och truga i Viggo vätska. Han var lite snuvig i början på veckan men både onsdag och torsdag hämtade jag en genomblöt kille på dagis "han är nog lite blöt och kall för han har badat". No shit. I fredags var dagis stängt och Katarina, barnflickan, var här och passade honom. När jag kom hem berättade hon att han var lite hängig och ju längre dagen gick desto varmare blev han. På kvällskvisten hade han 40 grader och låg som ett paket i soffan utan att ens orka lyfta på armarna. Alvedonen verkade bara ett par timmar sen var febern uppe igen. Även om P erbjöd sig att vårda Viggo själv så att jag kunde åka valde jag att stanna hemma, hade oroat mig för mycket om jag inte kunde vara där. I lördags var han dock på benen igen även om han var lite trött och tagen. Jag har därför haft en helt oplanerad helg hemma som jag har använt till att måla lister och annat välbehövligt. Inte något ont som inte har nåt gott med sig (även om det onda övervägde...)

Kärlek

När man tvingas att likt en fyraåring klä sig i resårbyxor och bara få sukta efter allt snyggt ute i butik så kan man gott få unna sig skor. Vid ett lunchbesök på Topshop stod det enda paret kvar av dessa skönheter på en hylla och kärlek uppstod. Att det sen är sjukt opraktiskt med mockaskor under svensk höst är jag mycket medveten om men struntar blankt i.