Igår när vi hämtade Viggo på dagis sa fröknarna att "Viggo har varit lite arg idag...". Temperamentspojken. Han gillade tydligen inte alls att vi bara lämnade honom där. Idag kom han väl ihåg vad som hände dagen innan och därför blev lämnandet jättejobbigt. Redan när vi skulle gå hemifrån klängde han som en groda, när vi kom till dagis började han bli ledsen och när vi sa hejdå blev han panikledsen. Att det gjorde ont i mammahjärtat är en underdrift när man hörde gråtet utifrån dagis.
Nu har dessutom Mats, Tessan och tjejerna åkt hem (saknar dem redan!) och Peter är på jobbet. Är alltså hemma själv för första gången sen Viggo föddes tror jag. Jag trodde att jag skulle gilla det men tiden går fruktansvärt långsamt och jag längtar tills att jag får hämta hem min lilla krumelur!
1 kommentar:
Men fy så hemskt! Kan tänka mej att det verkligen känns i mammahjärtat när ens barn blir så ledsen! Hoppas det går bättre framöver. kramis
Skicka en kommentar