Att vara Jenny

Uppfylld av högmod efter att det gick så bra med bilkörningen till Gotland fick jag för mig att jag skulle ta mig en tur till macken ca 700 m bort för att shoppa loss så här på kvällskvisten, bara cruisa runt lite liksom. P förklarade noga hur man skulle köra, rakt fram och så en knorr till höger på slutet- lätt som en plätt! Och lätt var det, var leende där på nolltid. Men någonstans där gick självförtroendet över styr och när jag tillbakalutat med en hand på ratten skulle köra tillbaka samma väg började jag efter några kilometer ana oråd. Jag hade kört jättevilse och hamnade på en enslig skogsväg. Peter och navigatorn fick hem mig efter mycket om och men och ytterligare felkörningar. Ibland är livet som Jenny rätt tröttsamt.