Gud hör bön!

Efter mina mardrömsnätter har det helt vänt. Gårdag natt var overkligt fantastisk men ville inte utmana ödet och skriva det här, man vill ju inte jinxa det liksom. Men natten var likadan så nu tänker jag berätta det för alla som vill höra på (och några till) vilket mönsterbarn jag har. Viggo går och lägger sig utan gråt eller skrik vid 20 och vaknar numer mellan 5 och 6.30 för att äta och sover sedan om till 10-rycket! Förstår ni vad oändligt med sömn jag får! Jag har inte sovit så mycket sedan Sundsvall brann som Peter brukar säga, eller mer exakt ett år.
Jag tror att källan till allt det här goda är fullkornsvälling- och gröt, för det är sedan introduktionen av det som jag fick en ny bebis (och han, en ny mamma).
Vi får se om jag kommer att gråta ut här om en vecka när de nya vanorna bryts eller om jag kommer att fortsätta mitt liv som törnrosa.