tisdag 28 juli 2009

Ärlighet varar längst?

Ringde till försäkringsbolaget idag om min försvunna mobil. Jag hade dragit mig för det litegrann eftersom jag trodde att det skulle vara sådär bökigt med kvittokopior, ansökningar, handläggning och hitan ditan. Blev därför chockad över att utfallet blev det motsatta. Killen på försäkringsbolaget frågade bara helt kort vad som hade hänt och tidpunkt samt vilken telefon jag hade (jag kände mig tvungen att förklara att bara för att den försvann på en lördagkväll så betydde det inte att det var ett fyllefummel...). Efterföljande minut kikade killen på vad mobilen kostar ny i Östersund och frågade efter mitt kontonummer. "Då har du pengarna minus självrisk på kontot inom ett par dagar. Du behöver inte skicka några kvitton eller nåt." Låter det inte sjukt lätt? Jag önskar nästan att man var lite oärlig och kunde ljuga, då hade jag dragit till med att jag hade blivit av med nån värstingtelefon för 10 000 eller nåt...
Nu blev det inte en precis sån jag hade utan en sån här som jag hoppas att jag ska komma överens med. Men man kan fortfarande inte nå mig på den eftersom nya SIM-kortet ligger hemma i Stockholm.

2 kommentarer:

Tessan sa...

Oj det var verkligen smidigt. Vi får se hur länge du får behålla den här telefonen då... Tur för dig att du har ett sånt bra försäkringsbolag, med tanke på att det lär hända fler ggr.. hahaha
Puss på dig fröken slarvfia!

Jenny sa...

Jag hoppas på året ut, men vi får se ;)