Det var värst...

... här sitter jag på pendeln på väg hem livs levande, det trodde jag inte i början på veckan. Men nu är det äntligen helg och jag längtar efter att mysa med familjen. Dessutom kommer Viggos farmor och farfar och hälsar på idag så det blir lite extra trevligt!

Mammas kärlek

Fick årets dagiskort i mobilen. Mammas älskade buskrumelur!

Längtar efter dig

Får då och då slängar av riktigt dåligt samvete gentemot nya familjemedlemmen. När jag var gravid med Viggo visste jag exakt när bebisens naglar började växa, planerade dagis, satte upp optimistiska föräldravärderingar, fotade magen varannan dag, fyllde i gravidbok, pratade med bebis, profylaxtränade hemma och slängde mig över nya gravidtidningar. Den här gången glömmer jag bort att det finns en bebis därinne och beklagar mig faktiskt mest när själva graviditeten gör sig påmind, det är helt enkelt för fullt upp. Men idag när jag satt i affärsplanering hela dagen började skruttan verkligen buffa och ha sig och "svarade" när jag puttade tillbaks. På vägen hem köpte jag en gravidtidning och har bestämt mig för att njuta mer av graviditeten. Lilla fina skrutta, längtar efter dig!

Här händer det grejer

Tyst som sjutton här men desto mer pratas det hemma. I onsdags kväll vann vi nämligen (efter en del fightande) tomtbudgivningen. Glädjen byttes ganska snabbt mot tvivel då mäklarna lät meddela att kommunen hittat nedgrävt avfall på två granntomter (vilket nu sanerats). I fredags var vi på infomöte om detta då det framkom att vi egentligen inte är berörda men vi ska ändå gå på ett möte på måndag då vi tillsammans med de andra tomtägarna ska få ytterligare information innan vi skriver på några papper.
De senaste dagarna har vi lärt oss ord som "förgårdsläge", läst hyllmeter med villatidningar och drömt oss bort i huskataloger. Och herregud vad svårt det är! Klassiskt new england- hus eller modernt funkis? Färdigt hus eller arkitektritat? Måååånga frågor är obesvarade kan man säga. Känns i alla fall jätteroligt och det känns verkligen som vi i detta område har möjlighet att ge barnen bästa möjliga uppväxt; det kommer att krylla av barn och skolan blir mitt i det nybyggda området som nu är på väg att byggas upp.

Måndag

Det där med att varva ner, ta det lugnt, mindfulness... Känns som en utopi just nu, det är verkligen fullt ös överallt. Det enda som påminner mig om att tiden rinner iväg är gravid-appen som precis påminde mig om att jag nu är i vecka 23.
I helgen var vi på Underbara barn-, Hem&Villa- och Spara&Placera-mässorna som alla var samtidigt på Älvsjömässan. Den sista hann vi inte men vi spenderade över 4 timmar på de två andra. Med andra ord några timmars smygtitt på 2012 kanske; varvade snack med husfirmor med att titta på bebiskläder. Viggo visade åter prov på att han är den duktigaste 2,5-åringen man kan tänka sig- utan gnäll stod han vid vår sida och tittade och pratade med folk. När vi kom hem toppade han med att nöjt låta sig klippas av pappan. Idag är det nämligen dagisfotografering och då vill man ju vara snygg.
Budgivningen pågår för fullt gällande tomten vi funderade på men vi har inte lagt något bud riktigt ännu.

Ser ni?!

Varsågod och beskåda den plats som kanske ska bli vår. Efter många, långa diskussioner har vi nästan bestämt oss för att slå till. Så nu drömmer vi oss bort bland alla vackra hus som finns, varav ett kanske hamnar just här. Känns otroligt kul; 2012 kommer helt klart bli ett händelserikt men kaotiskt år.
Förutom att kolla på tomt har vi idag åkt på lite utflykt men det fick bli en kortare variant eftersom både V och jag är förkylda och tussiga. Istället sov hela familjen mitt på dagen. Peter lagade under eftermiddagen långkok medan jag och Viggo bakade bullar och hade allvarliga diskussioner om hur mycket kanel en normal bulle ska innehålla och hur mycket deg man får äta (ju mer desto bättre är Viggos melodi). Nu är vi däckade allihop och myser det sista som är kvar av denna lördagen.

Viggo-citat

Nu när Viggo börjar prata lite mer kan han ju även dela med sig mer av sina smarta tankar. Sedan han valde att börja använda pottan mer har han också gått mer naken. Häromdagen inspekterade han en kroppsdel vars funktion han alltså nyligen förstått och utbrister förvånat men glatt "Elefant!". Och visst finns det likheter alltid.

Strandad

Likt en val har jag strandat i soffan idag. Känner mig gravid vecka 42+; svullen, molvärk och supertrött. Peter och Viggo lagar mat och jag slökollar på TV. Med Viggo vill jag minnas att jag mådde hur bra som helst och åkte till förlossningen i klackar. Lilltjejen är inte lika god mot mig; finnig, glanslöst hår och svullna fötter. Kommer att behöva inhandla stödstrumpor redan i vecka 22. Att vara gravid är inte särskilt glammigt alls faktiskt.

Vecka 21

Jag var och lyssnade på kickans hjärta häromdagen. Det tuffade bokstavligt talat som tåget och magen verkar växa precis som den ska. Såklart underbart att höra!
Men gud vad stor magen har blivit om man jämför med Viggo-magen! Barnmorskan lugnade mig med att den inte kommer att sprängas utan i slutändan vara lika stor som den var då, bara det att magen växer lite snabbare i början med andra barnet för vissa kvinnor.

 Kickan i magen vecka 21

Och här också

Viggo-mage ungefär samma tid. Kommer ihåg att jag tyckte att jag var jättestor men det ser ju ut som om jag andas ut lite bara.

Längtar...

... efter en Viggokram som kan kicka igång en myshelg. Har haft en riktig skitdag på jobbet som nog tyvärr var en start på en skitvecka eller två. Som hormonstinn gravidkvinna så är det svårt att se nyanser i saker, därför blir just en skitdag nattsvart. Kämpar därför med att se jobbet ur en mer positiv synvinkel, vilket jag absolut inte har några problem med i vanliga fall. Som kryddan på moset fastnade jag i luren med IT som inte lyckades hjälpa mig med datastrulet, däremot tappade jag tiden och missade tåget och en kvart med Viggomys.
Och så är jag tjock också.
Ja ni förstår- kramar och slappande i soffan är vad jag behöver nu.

Hjärtljud

Hade en toppenstart på dagen; hann med mys med Viggo med massa pussar och kramar. Faktum är att det även var mys med lillskruttan, hon körde riktig morgongympa. Viggo var så väldigg livlig i magen och vid samma tid i graviditeten med honom så kunde man se kickar utanpå. Denna lilla personen är betydligt lugnare så det är alltid skönt att känna att hon är på g. Tydligen var jag likadan innan jag kom ut så det kanske är en miniatyr-Jenny därinne. I eftermiddag ska jag till bm och höra hennes hjärta slå för första gången, mysigt!

Djupt andetag...

Det finns saker jag hellre gör på måndag morgon än att stå på ett överfyllt stillastående tåg i 45 minuter där någon dessutom har fisit. Tur att jag var på bra humör innan eftersom jag blivit tilldelad både hejdå-puss och hejdå-kram av korvas, lyx det!
Men börjar veckan så här så kan den ju bara bli bättre.

Balsam för själen

Har haft en helt underbar helg med finaste tjejerna. Trots att vi inte ses så ofta eftersom vi är spridda över landet så är allt verkligen precis som förr när vi väl ses, så är det nog bara med riktigt nära vänner.
Fredagkvällen gick åt till att avhandla det viktigaste över vin (inte för mig då) och Maries fantastiska mat halva natten. Lördagen var verkligen en lyxdag för en småbarnsmorsa som mig själv; efter sovmorgon och långfrukost åkte vi och tränade. Därefter åkte vi till Marstrands havshotell där vi åt riktigt god lunch för att sedan krypa ner i en badtunna i ett par timmar. På kvällen lagade vi mat, babblade och skrattade tills jag i princip somnade ståendes.
Idag tog jag ett ganska tidigt flyg hem för att hinna träffa familjen innan helgen var slut. Innan han jag dock träffa mitt lillhjärta Harry och hans mamma/min älskade syster på en frukostfika.
Kort sagt- jag har svårt att sudda ut leendet på mina läppar idag.

 Älsklingstjejerna och jag

 Mosters hjärta

Och kvällens besök på thaien. Grabbarna har skaffat skägg.

Plötsligt händer det!

Det är läggdags och jag byter blöja, då säger plötsligt Viggo "Pottan". "Ska du gå på pottan?" frågar jag förvånat och Viggo konstaterar att ja, det har han tänkt (det var längesen vi överhuvudtaget ställde frågan pga av hans bristande intresse). Han går med bestämda steg fram till pottan och sätter sig och väntar för att efter en liten stund ställa sig upp och kissa i pottan! Hela familjen jublar, inte minst Viggo själv. Han återupprepar samma bedrift flera gånger (ståendes), tills han besviket säger "slut...".
Typiskt Viggo att inte göra nåt på beställning utan först när han bestämt själv. Stora, duktiga Viggo!