Påsk

Nu är vi hemma igen efter ett fantastiskt påskfirande med familjen och mina två "nästan"-familjer som vi alltid firar med. Viggo har nog haft det bäst av alla; han har förutom traditionellt påskfirande kunnat bocka av följande på sin "att göra"-lista:
- Lek med kissen ("Kisse! Kom!" befallde Viggo en gång i kvarten och blev missnöjd så fort kissen gick utom synhåll)
- Lek med vovve
- Titta på hästen (var lite läskig på nära håll)
- Baka bullar med mormor och bröd med morfar
- Spela fotboll med morfar
- Hälsa på bebiskusinen Alfred (han var rätt tråkig tyckte Viggo)
- Fått sin första fästing (inte så kul iofs, men det lär nog inte bli den sista om han ska fortsätta leka utanför gräsmattan)
Och allt detta i shorts och t-shirt i sommarvärmen.
Jag själv har såklart mest uppskattat att få träffa min mumsiga systerson för första gången och krama på syster. Annars har jag liksom Viggo njutit av att få sitta ute från morgon till kväll, all god mat, att få ha hela familjen samlad och bara ta det lugnt. Jag och Peter smet som vanligt när vi har barnvakt iväg och målet blev en bio på fredagen. En riktigt värdelös rulle, "Red riding hood", men det var ändå mysigt att få komma iväg bara vi.

Påskharen hade lagt två ägg och en påskpresent i skogen till Viggo, lycka!

 Finaste lilla krumeluren och hans fina mamma

 Kärlek vid första ögonkastet. Vad längesen det känns sedan Viggo var så liten!

Befrielse

Hade tänkt vara ledig idag för att väga upp senaste veckans nattarbete men det blev en del jobb ändå. Istället belönade jag mig själv med ett efterlängtat frisörbesök. Jag förberedde henne på vad som komma skulle genom att berätta om mitt mardrömsbesök hos Teneriffas vidrigaste frisör. När jag släppte ut håret slutade hon liksom andas. Jag kunde lika gärna ha sagt att jag blivit utsatt för mordförsök för så allvarligt såg hon på saken. När hon hämtat sig från chocken gjorde hon klart att för att få tillbaka någon form av frisyr så skulle det krävas insatser i flera led och av olika slag där vi skulle jobba i team. Under klippningen mumlade hon för sig själv saker som "men herregud..." och "han borde skämmas!" Det ska tilläggas att jag faktiskt fått komplimanger för mitt hår det senaste så så illa ser det inte ut för en lekman men det är klart- jag som tvingats leva med det har ju såklart lidit av min mystiska frippa (eller brist på). Nu är det en dm kortare och hyfsat jämnt. En befrielse.

Mot Götet!

Vi cruisar ner mot Göteborg i nya bilen. Jag var måttligt intresserad under själva billetandet men nu är jag himlans nöjd när den är väl tillhör familjen. Skön, säker och snygg. Kom som vanligt iväg senare än vi tänkt (läs "jag", Peter har aldrig någon tidplan). Resan har efter det gått utan större konflikter förutom att Viggo enträget tjatat om glass sedan vi for och använt alla taktiker han utvecklat för detta syfte. Ställt sig vid glassfrysen och snällt frågat, gråtit sitt ledsnaste gråt samt skrikit hysteriskt. Jag behöver väl inte tillägga att han blivit djupt förnärmad när jag då erbjudit vad bilen har att erbjuda- välling. Fast jag klagar verkligen inte, han är extremt lätt att ha med i bilen och för det mesta jättenöjd.
Nu blir det hursomhelst riktig semester några dagar och det ska bli otroligt skönt, särskilt med tanke på att det är sommar för tillfället. Och ska jag ju äntligen få träffa min systerson!

Nej!

Är på väg till jobbet och under loppet av 10 minuter har jag nyst 5 gånger. Jag vill helst tro att jag drabbats av pollenallergi för första gången i mitt liv men mest troligt är att jag håller på att bli förkyld. En tanke som är för smärtsam just nu så jag låtsas som ingenting. Smärtsam är den för att jag på fredag ska träffa min systerson Alfred för första gången och jag vet inte om jag kan klara av att titta på avstånd, jag vill hålla, snusa och mumsa. Jäkla skit!

Helg

Underbar helg än så länge; sommarvärme, bara armar, lunch ute i trädgården och inga otympliga vinterkläder för Viggo. Igår kväll åkte Viggo och Peter på zoo och käkade middag på lokala greken medan jag och fina Jenny åkte på mingeltillställning inför körslaget med lite backstagevisning och så innan vi kollade på det live. Har inte följt det programmet men det var bra faktiskt.

Min iPhone-Mitt liv

Just nu lever jag mitt liv genom min iPhone. Det som inte finns i kalendern finns inte. "Pling" säger min lille vän så vet jag vad som händer inom den närmaste kvarten. Har just kastat mig iväg från jobbet eftersom telefonen precis berättade för mig att jag förväntas vara på dagis tidigt idag. Nästa steg är att lägga in mat- och sovtider så att jag slipper tänka på det också ;)

Så lycklig!

Sedan i måndags eftermiddag har jag svävat på små moln för då blev jag moster till en helt fantastisk liten kille! Jag längtar ihjäl mig tills jag får hålla och pussa på honom. En hel vecka kvar och jag räknar dagarna. Välkommen till världen mosters älskling och grattis till dig för att du lyckades få världens bästa föräldrar!

Pappa är bäst

Under båda dagarna som jag har vabbat har Viggo konstant frågat efter Peter. Han har stått vid dörren och väntat och lyssnat till minsta ljud. Inte konstigt att han är lycklig när morsan äntligen byttes ut idag vid lunch då jag åkte till jobbet. Denna bild fick jag sms:at. Farsan har fjäskat med glass och Viggo verkar allmänt nöjd med livet. Och vad kul man kan ha med en glasspinne...

Tussig

Vardagen är för tillfälligt ett enda stort vab-pusslande. Vi hann med en härlig helg som Viggo slapp tillbringa enbart med oss utan även med några kompisar innan han däckade med feber. Lördagen dejtade han med Axel på lekpalatset och på söndagen träffade han sin bästa dagiskompis Lilly. De är så himla söta tillsammans! Jag började förstå att nåt var lite fel när Viggo tog på sig den varma favoritmössan som han vägrade ta av och somnade på sin pappa (som även han var sliten. Självförvållat efter lördagkvällen). Febern var uppe i 40 på kvällen och den har legat ganska stadigt på det sedan dess. Lilltuss har trots alvedon kommit in till oss på nätterna och feberyrat, stackars liten.
Minimalt med sömn för alla nattetid och maximalt med gnäll och tårar dagtid (som iofs är förståeligt) i kombination med jobbstress har gjort att jag är helt slut på energi. Nu längtar jag tills Viggo är frisk och glad igen och allt är tillbaka till det normala.

Man vet att man är småbarnsförälder när...

... en fröken på dagis hejdar en på väg från dagis och andfått säger "Ann (hans ordinarie fröken) bad mig hälsa att Viggo bajsat tre gånger idag. Hon sa att hon trodde att det skulle göra dig glad". Och javisst, Viggo brukar ha lite problem med bajseriet ibland och det är ju skönt att magen fungerar som den ska men jag vet inte om det var den infon som gjorde min fredag ;)

Lekplats för grabbarna

Jag är med i föräldrarådet på Viggos förskola och igår kväll var gänget hemma hos oss för möte och planering inför förskolans sommarfest. Då tog Peter med sig V på utflykt. Utflykten hade gått till Elgiganten, en uppskattad lekplats för båda mina familjemedlemmar. Jag delar inte detta intresse så det passade perfekt att de åkte på kabel- och elektroniksafari utan mig. Viggo som trivs som bäst när det är mycket folk och han får full uppmärksamhet blev lycklig när han kom hem till ett gäng morsor (ja, vi är bara mammor i föräldrarådet, det är ett helt annat inlägg...) som gladeligen tittade på honom när han stolt utförde sina bästa tricks.

Och här har ni mig!

Viggo har äntligen börjat vilja läsa böcker. Han lyssnar intresserat, pekar på bilderna och berättar vad han ser. Han kan jättemånga ord nu och kommer ihåg vad man har läst. Dagen efter kan man höra honom läsa för sig själv, så som han hört att man har berättat.
En av favoritböckerna är Beppe Wolgers ABC-bok. En sjukt tråkig och idiotisk bok för övrigt men tydligen himlans kul. När vi kommer till nedanstående bild envisas Viggo med att peka och säga "mimmi!". Vad är likheten? Är det den runda näsan? Är smajlet? Jag får hoppas på det senare. Det var helt klart mer populärt igår när han trodde att jag var på tv när det i själva verket var nån baddräktsmodell.

Helgen

Helgen var snabbt avbockad som vanligt. Utan att ha gjort något märkvärdigt så har det varit en riktigt bra helg. Hyfsat lugn vilket var skönt efter två intensiva veckor med högt tempo. Eller förresten, lugn och lugn. Vi var på Ikea tillsammans med resten av Storstockholm i lördags och igår var vi på Lekplatsen i Bromma. Två ställen man ska hålla sig ifrån om man vill ta det lugnt. Lekplatsen var vi på igår tillsammans med Sara, Fredrik och Axel. Viggo somnade i bilen på väg dit och blev väckt till ljudet av 100 sockerhöga barn som på begränsad yta skulle göra sig av med springet i benen. Viggo blev lite chockad och det tog ett tag innan han uppskattade det. Typ vid stängning när det inte var så många kids kvar.